Blogginlägg

Historiska och magiska ögonblick

David Södergrens Hot Five, förstärkta med Karin Wistrand, i en bejublad konsert på Harrys.


Richard Lindgren och Simon Nyberg.

Alla bilder: Anders ErkmanOlle Unenge och hans stora band på Behrn Hotell.

Richard och Simon.


Switchback.


Esse Quam Videri.


Les Gordons.

Alla bilder: Carina ÖsterlingNana Johansson, Olle Unenge och Simon Nyberg.

FREDAGSKVÄLLEN PÅ LIVE AT HEART bjöd på några överraskningar av både positiv och negativ prägel. Största ögonblicket var nog när Karin Wistrand, legendarisk sångerska i Lolita Pop, på ett fullständigt fullpackat Harrys klev upp på scenen och sjöng duett med David Södergren i den elegant vackra "Rocky Balboa" kompat av ett taggat Hot Five. Just i den stunden nådde årets festival med all säkerhet en av sina tre bästa höjdpunkter. Får väl kanske tillfälle att återkomma till en sådan sammanfattning i morgon.
   För min del var konserten med DSH5, som det populärt förkortas, den publikmässigt största upplevelsen igår kväll och jag kan nog hålla med killarna, som jag stötte ihop med på Rosengrens Skafferi runt midnatt, att det under konserten låg något historiskt i luften för bandet. Med publikens hjälp och med sin egen insats i denna speciella situation tog de ett steg upp på karriären.
   Konsertrepertoaren var en mindre överraskande greatest hits-inspirerad låtlista där David och bandet tog tillfället i akt att sprida sina mest slagkraftiga låtar till en stor och festbejakad publik. Ändå fanns det utrymme för en nyskriven låt, "En kula för mig", men utöver ovannämnda duett var väl avslutningslåten kvällens stora överraskning. Helt spontant och helt oplanerat hade Karin och bandet under repetitionerna på eftermiddagen insett att de hade en gammal Docenterna-låt, "Söderns ros" (där Karin duettsjöng på skiva), som gemensam favorit. Och den blev nu fantastisk final på DSH5:s konsert.
   Man blir aldrig för gammal för att lära sig saker och är det någonting jag har lärt mig under årets Live at Heart är det att folkmusikgenren, som väldigt många andra beteckningar, är mycket bred och variationsrik och full av spännande unga musiker och moderna detaljer. I torsdagskväll höjde jag på ögonbrynen Kolonien och efter ett sent och hett tips om Esse Quam Videri (felstavat i programmet) inledde jag kvällsprogrammet med en annorlunda klangrik folkmusik. Intressanta komplexa låtar där både instrument som cajón (trumlåda), charango (boliviansk tio-strängad instrument som jag vill beskriva som en blandning av ukulele och mandolin), keyboards och röster blev något oerhört underhållande och spännande.
   I Saluhallens bistro rådde det en ren och skär feststämning redan innan bandet Switchback ställde sig på den minimala scenen. Efter en förhandslyssning på Stallbacken i torsdagseftermiddag lade vi Chicago-bandets namn på minnet. Kvartetten spelar en typ av bluesrock utan att vara varken upprepande eller speciellt traditionella. Passar min hjärna och mitt hjärta perfekt. Faktum var att bandet i olika konstellationer, Andon Davies och Trigger Gospel, stod på samma scen i hela fyra timmar men vi gick efter 40 minuter vidare till ovannämnda David Södergrens Hot Five-konsert.
   Efter DSH5 blev det en utflykt norrut och ett första besök hos Rootsy-arrangemanget i källaren på Kulturhuset där Richard Lindgren, trogen Live at Heart-artist, uppträdde för första gången av tre på årets festival. Jag har precis levererat en recension till Nerikes Allehanda och den kommer under eftermiddagen också att publiceras här. En kul detalj var att banjokillen Simon Nyberg kompade Richard under halva konserten för att sedan på sin numera berömda cykel bege sig till en annan av sina sex bokade spelningar.
   Richards Örebrokamrat Olle Unenge hade samlat en mindre del av sin 10 personer stora-orkester till konserten på Behrn Hotell där han lite motsägelsefullt men väldigt pricksäkert presenterade sina låtar som "några uppiggande sånger i moll". Visor, pop och rock där både elgitarr (tillfälligt inhoppande Per Oscarsson), grekisk bouzouki (Bengt Olov Johansson), grekisk sång (Nana Johansson), akustisk gitarr/banjo/mandolin (allestädes närvarande Simon Nyberg) förstärkte och förtydligade dessa välskrivna verk till sånger.
   Sista anhalt på fredagskvällens festivalpromenad blev Rosengrens Skafferi där det unga Örebrobandet Les Gordons konsert på förhand skulle bli kvällens största energiinjektion. Trodde jag. Stora tekniska strul försenade och förkortade bandets konsert men jag har ändå skrivit en recension till Nerikes Allehanda utifrån de förutsättningarna. Kommer också här under eftermiddagen.
   Apropå teknikstrul så är Live at Heart en balansgång på slak lina när olika band med olika sättningar snabbt ska installeras på olika scener under korta tidspressade pauser. Eller som David Södergren konstaterade sent i natt:
   - Hela spelningen är ju egentligen ett enda soundcheck.

/ Håkan

Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...

Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...

Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...

per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...

Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...

Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...

Silja 31/07: Var finns scenen sonheter Innergården?...

Olle Unenge 31/07: ”Men jag var mycket äldre då. Jag är yngre än då nu.”...

Ralph Svalander 7/07: Så kul att läsa detta. Jag var där. Har funderat på när det var. Trodde 71...

Silja 2/07: Ingen The Weight utan mitt önskemål!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.