Blogginlägg

“Confessions of a dance floor”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 21/11 2005.

Madonna
Confessions of a dance floor
(Warner Bros)

Madonnas långa karriär har verkligen gått i vågor. Från oförglömliga pophits (nästan alltid med tre ord i titeln) via tröttsamt upprepande poplåtar och ett liv som Eva Peron till ett alltmer spännande och personligt sound. Och på nya skivan återigen ett litet räddhågset steg tillbaka till dansinspirerad men inte fullt så personlig pop.
   Madonnas tre senaste album har verkligen det mesta som gjort henne till en både respekterad och spännande artist. Men nu är fräckheten ersatt av ett mer beräknat sound som gör att hon tappar sitt unika artisteri.
   Att lägga in en 26 år gammal ABBA-slinga som ledmotiv i första singeln ”Hung up”, som verkligen har singelpotential, är i grund och botten ett kreativt rop på hjälp. Men kommersiellt fungerar det, ”Gimme gimme gimme” är faktiskt mer äventyrligt slagkraftig nu än när ABBA gjorde den, men Madonnas egen profil har ju märkbart gått i stå.
   Hon som tidigare skapade trender har nu halkat på efterkälken. Hon har nästan sagt adjö till ljudkonstnären Miwais Ahmadzai, som stod för magin på de senaste skivorna, och slagit sig ihop med en fransk engelsman som kanske kan samla hippa poäng men melodimässigt är det varken suggestivt eller slagkraftigt längre.
   Albumet är som en enda dansmix med inget utrymme mellan låtarna och det är bokstavligen svårt att utse toppar i en oändlig ström av envisa dansrytmer.

/ Håkan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.