Blogginlägg

The Ozark Mountain Daredevils

Postad: 2008-10-03 08:00
Kategori: Mina favoriter




Allra först var det naturligtvis det spektakulära namnet på bandet, THE OZARK MOUNTAIN DAREDEVILS som lockade, sedan tror jag att det var producentnamnet Glyn Johns som fick mig seriöst intresserad och när jag sedan lyssnade på skivan var det countryrock som 1973 och 1974 var stort i mitt liv vid den tidpunkten.
   När Ozarks gjorde sin första skiva 1973 hade Eagles redan släppt två skivor, producerade av just Glyn Johns, och var musikaliskt på väg till mer elektrisk rock i släptåg med producenten Bill Szymczyk. Då kom det här långhåriga, skäggiga, smått hippie-aktiga och lantliga bandet som perfekta ersättare.
   När jag förra hösten skrev min långa countryrockkrönika så missade jag faktiskt Ozark Mountain Daredevils men när jag nu lyssnar på deras två första album, ”The Ozark Mountain Daredevils”/”It’ll shine when it shines” samlade på en dubbel-cd (The Beat Goes On, 1974) är de ju perfekta företrädare för genren. Ibland kanske lite väl folkrockiga men soundet, stämsången och alla de akustiska gitarrerna är en perfekt kombination.
   Ozarks största tillgångar var alla olika låtskrivare och sångare. Med sex medlemmar, av vilka fyra skrev låtar och sjöng, fanns det många infallsvinklar. Larry Lee, trummor, gitarr och sång, John Dillon, gitarr och sång, Steve Cash, gitarr och sång och Randle Chowning, gitarr, munspel och sång, var bandets ledande medlemmar. Övriga var Buddy Brayfield, keyboards, och Michael ”Supe” Granda, bas.
   Bandet bildades 1971 i Springfield-området i USA. Det var Cash som kom på gruppnamnet men först hette de Cosmic Corncob & his Amazing Ozark Mountain Daredevils. Innan årets slut hade bandet gjort sin första spelning och började spela in demotejper 1972. Med musik som hamnade på A&M-producenten David Anderles bord.
   Fick sin första hit 1973, ”If you wanna get to heaven”, en av låtarna på första albumet “The Ozark Mountain Daredevils”. Som också innehöll framträdande låtar som ”Country girl”, ”Road to glory” och ”Chicken train”.
   Soundet var övervägande akustiskt, den fina produktionen har fångat fingrarnas spel över nylonsträngarna på gitarrerna och stämsången är närmast perfekt.
   Nästa skiva, ”It’ll shine when it shines”, som också den var producerad av teamet Glyn Johns/David Anderle var inte sämre den. ”Jackie Blue” blev stor hit men där fanns många bra låtar där även basisten Granda hade börjat skriva egna låtar.
   Jag har även ”The car over the lake album” (1975) i min samling men där nånstans förlorade jag det riktiga intresset för gruppen och dess öde. Nu var det bara Anderle som producerade och soundet utvecklades dessvärre åt det anonymt amerikanska hållet.
   Jag skaffade även “Men from earth” (1976) men då tyckte jag bandet hade tappat all glans. Och norrmannen Rune Walle, gitarristen och mandolinspelaren, var ny medlem. Jag har senare gjort mig av med skivan…
   Gruppen separerade i början på 80-talet. Larry Lee och, faktiskt Michael Granda gjorde soloskivor som jag aldrig har hört. Däremot är The Ozark Mountain Daredevils två första album ett par av mina käraste ägodelar i skivsamlingen.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (63)
Blogg (529)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Krönikor (183)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (177)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Oktober 2008 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31    

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.