Blogginlägg från 2008-10-22

Tributes: Gram Parsons

”Return of the Grievous Angel” (Almo Sounds/Edel, 1999)
Med Emmylou Harris, en gammal kompanjon till Gram Parsons, som initiativtagare har det samlats en mängd färgstarka artister för att hylla just Parsons på sammanlagt tretton sånger.

Här har jag skrivit om tributeskivor i snart två månader och det är först nu som det dyker upp en helgjuten samling. Allt från repertoar till framförande är närmast perfekt. Emmylou Harris har hållit i projektet och sjunger på tre fina duetter men i övrigt är skivan gjord på många olika håll och i olika sammanhang. Ändå är resultatet så genuint jämnt från första till sista låt.
   Emmylous namn har alltid varit så intimt förknippad med Gram Parsons och det är just duetter som dominerar den här skivan. Med låtar från Parsons hela karriär, från Byrds, Flying Burrito Brothers och de två soloskivorna. Plus en dallrande ballad (med Elvis Costello) från samma låtskrivarteam som skrev ”Love hurts”, ”Sleepless nights”.
   Men det är många olika typer av duetter. Chrissie Hynde tillsammans med Emmylou har vi aldrig hört tidigare, Beck tillsammans med Emmylou är så nära Parsons-soundet det går att komma och även Evan Dando (Lemonheads) tillsammans med Julianna Hatfield ekar bekant.
   The Mavericks gör en ljuvlig version av ”I’m your toy”, här kallad ”Hot burrito #1, och de unika rösterna Sheryl Crow och Emmylou passar underbart tillsammans i ”Juanita”. Detsamma gäller när Lucinda Williams skrovliga stämma möter David Crosbys känsligt ljusa röst i ”Return of the grievous angel”.
   Grupperna som medverkar på skivan gör inte heller bort sig. Wilco låter som ett rockigt Stones på tidigt 70-tal i ”One hundred years from now”, även Whiskeytown (med Ryan Adams) och deras version av ”A song for you” doftar också Stones från samma tid men mer country och ballad.
   Finalen med det specialkomponerade bandet The Rolling Creekdippers är också fin. Den gamla ”In my hour of darkness” med flera sångare, både manliga och kvinnliga, som verkligen hyllar Gram Parsons och hans unika sånger. ”He was just a countryboy” sjunger Buddy Miller, Julie Miller, Victoria Williams, Mark Olson och Jim Lauderdale så att klockorna stannar.

Skivans innehåll:
1. She (Pretenders & Emmylou Harris)
2. Ooh Las Vegas (Cowboy Junkies)
3. Sin City (Beck & Emmylou Harris)
4. $1,000 Wedding (Evan Dando & Julianna Hatfield)
5. Hot Burrito #1 (The Mavericks)
6. High Fashion Queen (Chris Hillman & Steve Earle)
7. Juanita (Sheryl Crow & Emmylou Harris)
8. Sleepless Nights (Elvis Costello)
9. Return Of The Grievous Angel (Lucinda Williams & David Crosby)
10. One Hundred Years From Now (Wilco)
11. A Song For You (Whiskeytown)
12. Hickory Wind (Gillian Welch)
13. In My Hour Of Darkness (The Rolling Creekdippers)

/ Håkan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.