Blogginlägg från 2024-04-02

Mars 2024 på Håkans Pop

Alla bilder: Carina ÖsterlingOllie Tullamore (fyra från vänster) och hans musikaliska vänner bjöd på St Patrick's-fest i Örebro i mars.

VÅREN NÄRMAR SIG SAKTA MEN OSÄKERT och mars passerade min verklighet med både levande musik (St Patrick's) och på skiva. Och på Håkans Pop har de återkommande kategorierna Best of 1973/74 och Anders Erkman-fotografier ockuperat måndagar och onsdagar. Och på fredagarna har texter om coveralbum och ett tribute-album publicerats. Plus en rapport om TisdagsAkademiens möten.
   Serien om de bästa 50 år gamla albumen, Best of 1973/74, närmar sig topplaceringarna och under mars var det #10-13 som avslöjades där artister/grupper som Björn Afzelius, Byrds, Rolling Stones och Eagles återfanns.
   På liveområdet upplevde jag under mars bara en konsert och det var St Patrick's-arrangemanget med Olle Unenge (under artistnamnet Ollie Tullamore) och hans musikaliska vänner.
   Bland alla coveralbum som jag skrev om under mars (Valerie June, Rickie Lee Jones, Max Lorentz och Bettye Lavette) hade ett tribute-album tillägnat Pete Seeger pressat sig in.
   TisdagsAkademien, som jag tillsammans med Janne Rindar och Olle Unenge är medlem av, är inne på sitt femte verksamma år. Som sammanslutningens ständige sekreterare lämnade jag under mars rapport från våra åtta senaste Akademi-möten där vi diskuterat musikdokumentärer om bland annat Imperiet, Kal P Dal, Kjell Höglund, pianisten Stefan Nilsson och Brian Jones.

PÅ MARS MÅNADS FÖRSTA DAG släpptes Jesper Lindells nya album ”Behind the sun”, en fantastisk skiva som i mina öron är månadens klart bästa album. Beyoncés uppmärksammade och omdiskuterade album ”Cowboy Carter” lämnar jag därhän och koncentrerar mig på annat. Under mars släpptes en strid ström av bra album med Kacey Musgraves, Black Crowes, West Of Eden, Waxahatchee och Sam Evian som jag ändå inte kom mig för att recensera i detalj. Följande lite mer intressanta artister och album intresserade mig lite mer:
   Londongruppen THE HANGING STARS musik beskrivs i sitt hemland nästan officiellt som Cosmic Country eller Psychedelic Folk, genrer som i mina öron inte lockar mig att lyssna speciellt mycket på. Men på senaste albumet ”On a golden shore” visar gruppen och dess ledare, låtskrivaren och sångaren Richard Olson (ja, han är svensk!), att de både tekniskt och energiskt har så mycket mer att ge musikaliskt.
   Gruppen har sedan 2016 släppt fem album utan att jag ens har lagt namnet på minnet men när jag nu lyssnar kan jag referera till Teenage Fanclub och den gruppens senaste album, ”Nothing lasts forever”, som nådde en Topp 3-placering på min årsbästalista förra året. Hantverksmässigt bra rockmusik, genomgående starka låtar, körer som förstärker arrangemangen och sammanlagt är ”On a golden shore” i mina öron månadens bästa album - om inte Jesper Lindell hade varit.
   Daniel Romano är en rolig och intressant person i rockbranschen. Produktiv som få och pendlar på sina skivor ofta mellan olika arrangemang och sound som kan uppfattas som splittrat. På nya albumet ”Too hot to sleep”, som ges ut under gruppnamnet OUTFIT, har Daniel koncentrerat sig på den snabba och huvudsakligen adrenalinstinna rockmusiken. Han är en genial låtskrivare och bjuder på åtskilliga topplåtar även inom det här snäva området.
   Med rötter i nästan legendariska band som The Nerves och Paul Collins' Beat tillhör PAUL COLLINS den fina powerpopgenerationen av amerikanska artister. På sitt senaste soloalbum ”Stand back and take a good look” tar han ett steg tillbaka och gör ganska allmängiltig om än starkt melodisk pop som får mig att tänka på The Knack och inget powerpopgeni.
   AOIFE O'DONOVAN gästade Örebro och East West för elva år sedan i en konsert som jag då beskrev som tidlös folkmusik. På rak arm minns jag inte så mycket av konserten och hennes repertoar men nya albumet ”All my friends” har ett politiskt djup där hon i sina texter slåss för kvinnans rättigheter i allmänhet och 1916 års förkämpe Carrie Chapman Catt i synnerhet.
   Sådant djupt engagemang brukar gå ut över det musikaliska och det melodiska men Aoife lyckas hålla en musikaliskt underhållande nivå på sitt skrivande och även arrangemangsmässigt låter en majoritet av hennes låtar mycket spännande och intressanta.
   Till slut några rader om nya album med några kända namn som inte lyckats motsvara mina förväntningar.
   LIAM GALLAGHERS samarbete med The Stone Roses-gitarristen JOHN SQUIRE, albumet ”Liam Gallagher John Squire” (torftig titel), fick en smakstart med singeln ”Mars to Liverpool” men på albumet är det mycket långt mellan höjdpunkterna.
   Gamla DION gör något av comeback med albumet ”Girl friends” där en eller flera tjejer hjälper till med sång på varje låt, Carlene Carter och Susan Tedeschi är några av de mest spännande namnen. Men låtmaterialet, som Dion själv har varit med och skrivit, är märkbart tunt och ointressant.
   THE JESUS NAD MARY CHAIN är ju en provokativ engelsk duo. Jag glömmer (tyvärr) aldrig deras turbulenta spelning på Rockmagasinet 1985 men nya albumet ”Glasgow eyes” har jag redan glömt...
   Jocke Åhlunds grupp LES BIG BYRD är ju ett spännande namn men musikaliskt håller nya ”Diamonds, rhinestones and hard rain” ingen nivå alls i sin elektroniska icke-melodiska och experimentella värld.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.