Blogginlägg från 2024-08-30

"Dahlia"

GÖRAN SAMUELSSON
Dahlia
(Fergus)

VID OLIKA TILLFÄLLEN I LIVET behöver vi alla återvända till våra rötter och den värmländske sångaren och låtskrivaren Göran Samuelsson gör det uttrycksfullt på sitt nya album ”Dahlia”. På sitt 18:e(!) album, som släpps idag 30 augusti 2024, samlade Göran ihop 20 sånger han har skrivit genom åren. Sedan gick han in i Panorama-studion på Tjörn för att ensam med gitarr naket och utlämnande tolka sina sånger på ett nytt sätt.
   Några sånger har aldrig framförts offentligt och en är helt nyskriven medan resten på skivan har figurerat i många olika sammanhang både hos Göran som soloartist och under 30 års tid på den berömda Packmopedsturnén.
   Att spela in skivan ensam var visserligen en nödlösning, ursprungsidén var att samarbeta med ett band men det projektet kraschade ekonomiskt, men ”Dahlia” visar upp ett gediget låtskrivande som fungerar i alla arrangemang. Och kanske allra mest personligt i det här avskalade formatet med bara tre akustiska gitarrer och ett munspel till hjälp.
   Göran Samuelssons sånger är en sångskatt varken mer eller mindre, i övriga Sverige alltför förbisedd. Låtmaterialet har jag till stor del hört tidigare under de senaste 15 åren men jag tröttnar aldrig på den vänliga rösten som stundtals även kan vara både kritisk och bestämd (”Vilsna själar” och ”Så brun som rostigt stål”), den poetiska finurligheten i rimmen och den ofta förekommande melodiska elegansen. Och på ”Dahlia” får jag allt presenterat i både dur och moll på ett tydligt sätt.
   Göran har påpekat att det var Neil Youngs ”Before and after”, skivan där han ensam skalar av 13 av sina kända och okända låtar, som inspirerade honom att spela in ”Dahlia” men vi ska inte ägna så mycket tid till en rak jämförelse. Förutom slutfasen på ”Nästan som en dröm” är det musikaliskt både en ocean och kulturkrock mellan Youngs rockiga horisont och Görans hemvävda viskonst. Men ibland anar jag faktiskt bluesintentioner, ”Stormar och lä”, ”Himlens gyllene limousin” och ”Paradisets port”, mitt i den värmländska poesin.
   Jag vill egentligen inte dra några paralleller men det är legendarer som Olle Adolphson och Evert Taube som ska nämnas i samma andetag som Göran Samuelsson fast det handlar om en annan tid och generation. Lyssna förslagsvis på ”Hon och han”, ”En rad av ögonblick”, ”Mandelblom och sjödoft” och ”Vildros” så förstår ni mina tankar och har samtidigt fått en vän och favorit.

/ Håkan

Krönika: Januari 1973

Förra veckan berättade jag om en krönika från 1972 som handlade om ljudfenomenet quad som aldrig fick någon spridning. I januari 1973 hade jag upptäckt att single-skivan (så stavades det då) som hade varit det ledande skivformatet sedan 60-talet, var på väg att konkurreras ut av LP-skivan (som vi kallade det på 70-talet...).
   1973 fanns det tecken på att försäljningsmässigt höll album på att ta över som populäraste skivformat. Jag vill nog påstå att jag var rätt ute i mina funderingar fast det kanske tog några år till. För att få en rejäl backlash runt 1976/77 när först pubrocken och sedan punkrocken slog till med kraft och gav singeln ny uppmärksamhet.
   En ganska uddlös text, kan jag tycka så här drygt 51 år senare...


 
Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 5/1 1973.
 
SKA LP-SKIVAN HELT SLÅ UT SINGLE-SKIVAN?

KOMMER SINGLESKIVAN ATT NÅGONSIN BLI lika populär som den var från slutet av 50-talet till mitten av 60-talet? Kommer den att helt försvinna och ersättas av den alltmer omtyckta LP-skivan? Det är bara på diskoteken och på Tio i Topp som den lilla behändiga och lätthanterliga singeln ännu har någon marknad.
   Tittar på den svenska försäljningslistan Kvällstoppen för i år har den helt dominerats av LP-skivor. Det skall jämföras med den sensation det var någon LP uppenbarade sig på listan i en eller högst i ett par veckor för fem år sedan. Skivproducenten har till stor del ansvar för denna utveckling. Det produceras inte så mycket singlar nu som för fem år sedan.
   Aktuella siffror från USA visar att det 1967 släpptes ut 7231 singlar medan det förra året kom ut bara 5372. LP-produktionen har under de fem åren mer eller mindre varit oförändrad. 1971 kom det 4277 LP-skivor. Det finns alltså anledning att tro att det inom några år kommer att vara en utjämning mellan singel- och LP-utgivningar.
   Vad har då alla skivbolag och artister gjort för att förhindra den förestående situationen? I stort sett ingenting. Man inriktar sig mer och mer på LP-skivor och inkasserar därför ännu mer pengar.
   Helt kommer väl singelskivan aldrig att försvinna För en ny artist eller grupp är en singel-hit en viktig del 8i lanseringen inför en fortsatt karriär. Detta fenomen är väl främst ett faktum i USA och England där konkurrensen är stenhård på singelmarknaden. En hög placering på singellistan följs i 99 fall på 100 av en högt placerad efterföljande LP, som ofta också innehåller singellåten, ibland ien förlängd version.
   Här i Sverige är situationen ofta omvänd. En hel LP spelas in och släpps och ofta får en eller ett par spår större respons än det övriga materialet. De släpps då på singel för att kunna bli en försäljningssuccé. Popmarknaden i Sverige utökas ständigt med nya musikgrupper som uteslutande skivdebuterar på LP.
   Ett sätt att få behålla singelskivan är att man i England och USA släppt så kallade ”golden oldies”. Gamla melodier med gamla grupper som en gång i tiden, helst 5-6 år tillbaka, haft en listplacering. Bara i år i England ”återuppstått” singlar som ”Deborah” med T Rex, ”A whiter shade of pale” med Procol Harum och ”The locomotion” med Little Eva.
   Den kanske allra största överraskande nyutsläppta singeln är aktuell i USA just nu. Det är Moody Blues över fem år gamla ”Nights in white satin” som befinner sig i toppen på USA-listan. Singelns popularitet har dragit med sig att LP:n ”Days of future passed” från vilken singeln är utbruten också börjat klättra och tillhör toppen på LP-listan.
   LP-skivornas alltmer konstliknande och designade skivomslag är ytterligare en punkt som singelskivan blir slagen med hjästlängder. Omslag som i en handvändning går att forma till allt från skolbänkar (Alice Cooper) till cigarraskar (Jefferson Airplane)! Detta plus de alltmer ökade tekniska kraven gör att LP-skivan är det allra bästa medium att förmedlas musik i framtiden.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.