Blogginlägg från 2018-05-09
Lycklig Lundell gav utan järnet
MÅNGA AV ULF LUNDELLS TURNÉER UNDER 80-TALET ramades in av lika många gränslösa succéer som totalt kaotiska ögonblick. Men inledningen på höstturnén 1988, som följde upp dubbelalbumet "Evangeline", skulle bli turbulent på ett helt annat sätt. För första gången skulle en premiärnervig Lundell uppträda helt nykter, helt i linje med sitt nya liv som nykterist, och turnépremiären i Lund på Olympen 3 november blev en lång affär på drygt tre timmar. Recensionerna var osedvanligt svala och många kritiserade den groteska konsertlängden med bland annat tio extralåtar.
Lundell var plötsligt i den ovana positionen att inte vara hyllad i varje recension och osäkerheten växte för varje konsert, Lund, Halmstad och Skövde, och kulminerade efter Uppsala-konserten 8 november. Trummisen Niels Nordin uppträdde berusad och fick morgonen efter sparken av Lundell vilket resulterade i att den kvällens konsert i Falun ställdes in. Vilket jag och två kompisar inte var medvetna om när vi bilade från Örebro till Lugnet i Falun på onsdagseftermiddagen och fick möta en "Konserten inställd!"-skylt.
Lundell och bandet återvände till Stockholm för två dagars repetition med nygamle trummisen Rolf Alex som faktiskt hade turnerat med Lundell tio år innan. Samtidigt togs beslutet att utöka turnébandet med sångerskan Maria Blom. Och nypremiären för den förkortade och förändrade konserten skedde alltså i Västerås på fredagskvällen 11 november. Det var ganska spända förväntningar både på scen och i publiken.
Det var för övrigt en Lundell-turné som för första gången saknade Örebro bland spelplatserna. Därför denna "jakt" på Lundell till både Falun och Västerås. Nöjd med många nya arrangemang och en uppfriskande repertoar gjorde att jag även for till Karlskoga (9 december) och fick en liknande fräsch upplevelse, dock utan att skriva någon recension.
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 14/11 1988.
ULF LUNDELL
Rocklundahallen, Västerås 11 november 1988
Konsertlängd: 20:00-22:25 (145 minuter)
Spänd, exakt, stark, fåordig, sammanbiten och mycket koncentrerad. Så kan man sammanfatta "den nye" Ulf Lundell på scen 1988. En man som en bit in i turnén lyssnat på kritiken, insett sin begränsning och dämpat sig ytterligare utan att tappa i tempo.
Allehanda såg en alldeles speciell show, i Rocklundahallen i Västerås i fredags. Första konserten efter det uppmärksammade skiftet av trummisar några dagar innan.
Det var också mycket riktigt spänt och lite nervöst på scen under inledningslåtarna. Där varje minsta misstag möttes med sura miner och det dröjde sju låtar innan Ulf sa mer än tack mellan låtarna.
Den nervositeten och lätta osäkerheten släppte efter en sjok akustiska låtar som "Rom i regnet", hämtad från en tid då fansen kunde alla texter utantill. Då lyckades han konversera med den smått fredagsstimmiga publiken.
Lundell har alltså städat rejält i repertoaren sedan premiären. Han både började och avslutade konserten med samma lugna låtar som på senaste skivan "Evangeline" vars låtar spelade en huvudroll i övrigt.
Elva av de 25 låtarna under närmare två och en halv timme var hämtade från senaste dubbelalbumet. Många bra låtar som lyfte ytterligare live, bland annat oerhört svängiga "Bygg upp en himmel" som inte kändes lika patetisk som på skiva.
Ändå kan jag inte släppa min ursprungliga kritik mot skivan att där förekommer upprepningar av inte alltid så originell sort.
Däremot var scensoundet starkt inspirerat av den senaste skivans ljudbild. Det bombastiska som präglat Lundells konserter på senare år är nu ersatt av en akustiskt dämpad framtoning.
Och Ulf Lundell sjöng kanske bättre än någonsin. Det välbalanserade ljudet och soundet gjorde att texterna gick fram nästan undantagslöst. Kors i taket.
Den förändringen och förbättringen är givetvis följden av Lundells numera sunda leverne sedan ett år tillbaka. Stark fysik ger starkt psyke och en oerhört kraft att klara sig ur den svåra knipa som han hamnade i.
Jag uppfattade aldrig "Evangeline" som speciellt religiös när den kom. Lundells poesi har ofta varit på gränsen till himmelsk och ställningstagandet blir tydligare när man ser honom blunda och sjunga "Tempel" eller framföra den mycket finstämda "Gå upp på klippan".
Men den pågående turnén är inget korståg. Han har aldrig tagit ställning politiskt i sina texter och är heller ingen predikare på detta nyvunna område.
När han sjöng "Du behöver inga orgeltoner, för att gå upp och möta Gud" hörde jag några spridda busvisslingar men den nye Lundell accepterades som han var och stod.
Trummisen Rolf Alex kompenserade bristande repetitioner med rutin, erfarenhet och känsla. Han är gammal i gården och spelade med Lundell redan för tio år sedan.
Helt ny i turnégänget är också körtjejen Maria Blom. Ännu en eftergift till kritiken som riktades mot premiärkonserten en vecka tidigare.
En konsert som numera inte innehåller "67 - 67", "Snart kommer änglarna att landa", "När jag kysser havet eller några covers frånsett "Glad igen". Ett gott tecken och jag saknar inte någon av dem.
"Ta mej genom natten, till lugnare vatten. Ge mig ro." var en perfekt konsertavslutning som det var. Med en man som tror på det goda livet.
Ulf Lundell: gitarr, munspel och sång
Magnus Strömberg: keyboards
Nalle Bondesson: gitarr
Backa-Hans Eriksson: bas
Janne Bark: gitarr och sång
Rolf Alex: trummor
Maria Blom: sång
En historia
Klockan och korset
In i det vilda igen
Evangeline
Tempel
För din skull
Skyll på stjärnorna
Rom i regnet
En sprucken vas
Naken nerför gatan
Laglös
Bygg upp en himmel
Snön faller och vi med den
Chans
Glad igen
Underbara ting
Här kommer hon
(Oh la la) Jag vill ha dej
Lycklig, lycklig
Kär och galen
Extralåtar:
Gå upp på klippan
Villig
Det goda livet
Extra extralåtar:
Öppna landskap
Lugna vatten
/ HÃ¥kan
| << | Maj 2018 | >> | ||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | |
| 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
| 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
| 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
| 28 | 29 | 30 | 31 | |||
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker.
Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress.
Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt.
E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: