Blogginlägg från december, 1986

Bitter eftersmak

Senhösten 1986 genomförde The Pogues "Back from hell tour" utan att ha någon ny skiva ute. Turnén började i Europa och efter besök i Tyskland, Frankrike, Belgien och Nederländerna inleddes den engelska delen i Kilburn, London. Basisten Cait O'Riordan hade tidigare på hösten lämnat Pogues och ersattes nu av Darryl Hunt. Fantastisk stämning i lokalen men det som störde mig mest var Shane MacGowans bristande "koncentration".
   Kilburn National, i norra London, stängdes som konsertlokal 1999. Gjordes om till kyrka som ocksÃ¥ stängdes 2002.

Den här noteringen, ingen konventionell recension, publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 16/12 1986.

THE POGUES
Kilburn National Ballroom, London 4 december 1986

Jag ser Pogues på National Club i Kilburn, inför drygt två tusen vild och våldsamma personer i publiken, genomföra en konsert som inte riktigt griper tag i mig. Framförallt lämnar den en mycket bitter eftersmak.
   Visst har rockmusikens genier blivit missförstÃ¥dda i alla tider men det var en sorglig syn att se Shane MacGowan, Pogues ansikte utÃ¥t och enda identitet, sÃ¥ fullständigt leva sig in i rollen som alkoholist och naiv idiot.
    Vinflaskan var hans napp, han rökte oavbrutet, drack öl och sjöng. Hittade knappt ut frÃ¥n scenen och medmusikerna log omärkligt Ã¥t hans ledsamma beteende.
   Jag saknade "A pair of brown eyes" och "A rainy night in Soho" ty MacGowan har ju ändÃ¥ visat att han är ett geni som lÃ¥tskrivare. Men pÃ¥ scenen lät han sig bli betraktad som en ohjälplig pajas.

Trolig setlist:
1. The Irish Rover
2. Streams of Whiskey
3. Rake at the Gates of Hell
4. Medley
5. The Ballinalee
6. The Body of an American
7. If I Should Fall From Grace With God
8. Lullabye of London
9. South Australia
10. Repeal of the Licensing Laws
11. Turkish Song of the Damned
12. Sick Bed of Cuchulainn
13. Broad Majestic Shannon
14. Metropolis
15. Dark Streets of London
16. Dirty Old Town
17. Transmetropolitan
18. Sally Maclenanne
19. Jesse James
20. Greenland Whale Fisheries
21. Waxie's Dargle
22. The Band Played Waltzing Matilda
23. Wild Rover
24. The Parting Glass

/ HÃ¥kan

Fascinerande Len Bright Combo

Under 1986 hade trion Len Bright Combo släppt två studioalbum, "The Len Bright Combo Presents..." och "Combo Time", men gruppens dagar var ändå räknade. En månad efter den här konserten sprack gruppen officiellt.



Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 16/12 1986.

LEN BRIGHT COMBO
King's Head Fulham, London 2 december 1986

Len Bright Combo, med Eric Goulden (mannen som vi tidigare kallade Wreckless Eric), gör fortfarande våldsam men fascinerande popmusik. När jag såg bandet på den lilla puben i västra London var de gamla Wreckless-hitsen borta (för alltid?). Med sitt andra album, "Combo time", ute på mindre än ett halvår finns det nu mer nytt och starkt låtmaterial som borde ge kommersiella resultat förr eller senare.
   EfterÃ¥t träffade jag Shanne Hasler, som höll pÃ¥ att hoppa av som basist i The Men They Couldn't Hang, som berättade att hon i fortsättningen ska skriva lÃ¥tar tillsammans med Eric Goulden. Det var därför hon lite överraskande dök upp pÃ¥ den här Len Bright Combo-spelningen.

Med facit i hand kan jag berätta att planerna för låtskrivarsamarbetet mellan Eric och Shanne blev aldrig verklighet. Och snart var även Len Bright Combo ett minne blott.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.