Blogginlägg från 2013-12-25
Ducks var verkligen Deluxe i söndags
Alla bilder: Carina Österling
DUCKS DELUXE
Half Moon, London 22 december 2013
Konsertlängd: 14:10-14:53 och 15:07-15:58 (94 min)
Min plats: Ca 3 m från scenen till vänster.
Det var med stort vemod och fantastisk rockmusik Ducks Deluxe på söndagseftermiddagen tog farväl med en lunchkonsert på puben Half Moon, Putney, London. Det basunerades inte ut och det klargjordes inte fullt ut men konserten var alltså Ducks definitiva avslutning på den här senaste epoken.
Sean Tyla, som fortfarande leder bandet, har ju numera Sverige som bas och Ducks har uppträtt här ett antal gånger sedan 2009. Med bland annat den stora comebacken på Akkurat 2009 och de båda Blidösundsspelningarna 2012 och 2013. Det som under de soliga sommarkvällarna på en båt var som ett fridfullt samkväm hade nu växt till fantastisk rockmusik.
Men nu var det alltså dags att sätta punkt för ännu en era i gruppens historia. Tyla har många projekt på gång, Tyla Gang, Trouble Boys och även en liten solokarriär att koncentrera sig på. Och Brinsley Schwarz och Martin Belmont, samspelet och duellerandet i söndagseftermiddag nådde nya svindlande höjder, har ju sina förpliktelser bakom Graham Parker att tänka på.
Ducks var verkligen Deluxe den här eftermiddagen. Killarna hade inte spelat ihop sedan i somras, Tyla förklarade också högt och tydligt att önskelåtar inte var att tänka på, men det var ett magnetiskt samspel på alla händer. Stundtals rockmagi av högsta grad.
Trängseln var total på ett utsålt Half Moon där halva publiken såg ut som gamla rockmusiker. Och i ett fall var det faktiskt sanning för Tyla fick mitt under konserten syn på en gammal ur-Ducks-musiker i publiken, basisten Micky Groome som var med i den sista upplagan av bandet 1974-1975. Han kom in i bandet när Nick Garvey lämnade hösten 1974.
I konsertens andra avdelning stegade Groome upp på scen. (Se bilder nedan). Han tog inte bara över Kevin Fosters bas utan sjöng också Martin Belmonts "Something's going on". Givetvis orepeterat och spontant men ändå mycket kärleksfullt imponerande.
Konserten innehöll alltså inga önskelåtar och låtmässigt inga överraskningar och låtlistan (fasttejpad på scengolvet) visade sig på denna historiska final vara helt identisk med sommarens spelning. Minus Tylas solotolkning av Tom Waits "Hold on" och den då sistalåten "Knockin' on heaven's door".
Vilket gav avslutningskonserten en alldeles naturlig finallåt med "It's all over now", en cover på Valentinos original och mest känd i Rolling Stones version, som funnits med i Ducks Deluxes scenrepertoar från dag ett 1972. Strax innan fick Tyla alla musikerna att säga "god natt" (klockan var strax före fyra på eftermiddagen...).
Från den mäktiga starten med "Fireball", tre gitarrister i frontlinjen, via bland annat Slickers-covern "Johnny too bad", med den lysande trummisen Jim Russell och basisten Foster i musikalisk huvudroll, och många andra höjdpunkter till sista riffet på "It's all over now" var konserten en upplevelse att sent glömma.
Att Ducks Deluxe nu är ett avslutat kapitel blev tydligt när Sean Tyla, med en vemodig underton, postade följande Facebook-inlägg några timmar senare: "Awesome gig, we loved every minute of it and we want to thank all who came to give us a great send off. It is the end of a great band but we've had a ball. Happy Xmas to you all!".
Fireball
Nervous Breakdown
Tremolo Bay
Dig it deep
Heart On My Sleeve
West Texas Trucking Board
Long John
Willie & The Hand Jive
Paus
I´m Ready
Something's Going On (med Mickey Groom)
Red Dust Highway
Don´t Mind Rockin´ Tonite
Daddy Put The Bomp
Johnny Too Bad
Teenage Head
Coast To Coast
Extralåt
Apache
Extra extralåt
It's all over now
Alla bilder: Carina Österling
/ HÃ¥kan
| << | December 2013 | >> | ||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | ||||||
| 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
| 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
| 30 | 31 | |||||
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker.
Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress.
Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt.
E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: