Blogginlägg från 2023-10-06
Svartvitt och exklusivt med ”Skuggan”
Foto: Olle Unenge
FOTOUTSTÄLLNING
Ikoner
Larsåke ”Skuggan” Thuresson
Örebro Slott, 7 oktober 2023-4 februari 2024
DET HÄNDER ATT JAG GÅR på eleganta utställningar, nästan alltid med musikrelaterade fotografier som tema. Jag har besökt och tidigare skrivit om utställningar med fotografer som Patti Boyd, Mick Rock och, inte minst, min gamle fotograferande vän Anders Erkman (1958-2020). Och i torsdags var det dags igen när Motala-fotografen Larsåke Thuresson hade vernissage på sin utsällning Ikoner som kommer att visas fram till 4 februari nästa år.
Det var snittar, förfriskningar och mycket folk i utställningslokalerna på Örebro Slott där Thuresson hade hängt upp 200 av sina drygt 70 000 samlade fotografier från musikvärlden under främst 60- och 70-talet. Uteslutande svartvita bilder som förvandlade fotoögonblicken till historia och ren konst. Utställningen har premiär imorgon 7 oktober.
Thuresson jobbade som frilansfotograf under en tid när det var enklare att komma artister och kändisar nära och privat och det finns i utställningen många exempel på det: En sprallig Bob Dylan 1966, The Beatles stiger ut från flygplanet och möts av ett hav av fans på Arlandas landningsbana, Ted Gärdestad i inspelningsstudion, Simon & Garfunkel på tågstationen i Mariefred och de första exklusiva bilderna på (en rökande) Agnetha Fältskog tillsammans med Björn Ulvaeus i deras hem. Allt privat och massmedialt väldigt unikt.
På vernissagen fick Thuresson berätta om omständigheterna kring många bilder och sin egen historia. Musikjournalisten Håkan Lahger höll i samtalet med Thuresson och förklarade hur världsunika fotografierna är i både kvalité och exklusivitet. Han framhöll att det förr var så mycket enklare att komma artister nära och tog några exempel när Thuresson var med när tullen granskade The Whos bagage på flygplatsen och när han följde med Cher på shoppingrunda.
Och på den tiden handlade det uteslutande om fysiska filmrullar och framkallning i mörkrum.
/ Håkan
Covers: Edgar Winter
EDGAR WINTER: Brother Johnny (Quarto Valley, 2022)
EDGAR WINTER HAR, TILLSAMMANS med många musikaliska vänner, gjort en hyllningsskiva till sin bror Johnny som 70 år gammal avled sommaren 2014. Jag kunde givetvis ha placerat skivan i min tribute-kategori men Johnny var ingen stor och flitig låtskrivare så precis som på hans egna skivor förekommer det en massa covers och inte så många originallåtar. Och då tycker jag ”Brother Johnny”-skivan passar bättre under coverkonceptet.
Som ung popfantast på 60-talet befann jag mig långt från bluesrock och dess släktingar blues och traditionell rock and roll i vars spår Johnny Winter härjade med sin gitarr och röst. Jag fick en doft från den musikaliska världen genom några mer bluesintresserade kompisar och fascinerades faktiskt av skivorna med Johnny Winter när Rick Derringer gjorde entré och påverkade sound och låtmaterial. Och jag tyckte att det var fräckt när Johnny kallade sitt kompband för And, Johnny Winter And.
Nästan ungefär samtidigt kom Johnnys två år yngre bror Edgar Winter in i mitt lyssnande liv och där gjorde Derringer också en insats. Men så mycket mer blev det inte med intresset av bröderna Winter förrän 1974 när Johnnys album ”John Dawson Winter III” släpptes ty skivan innehåller den först publicerade versionen av John Lennons låt ”Rock & roll people”. Just den låten finns inte med på det här albumet men 17 andra låtar hämtade från Johnny Winters diskografi fast i flera fall är det kända covers från andra artisters karriärer.
”Brother Johnny” är en hårt gitarrkoncentrerad skiva med en rad tunga gästartister som Joe Bonamassa, Warren Haynes, Robben Ford, Kenny Wayne Shepherd, Keb' Mo', Billy Gibbons, Derek Trucks, Joe Walsh, Steve Lukather och Doyle Bramhall III. Men också andra stjärnor som Ringo Starr, Michael McDonald, Taylor Hawkins (Foo Fighters) och Bobby Rush. Och givetvis också broder Edgar som sjunger och spelar på flera låtar.
Gitarrsoundet är stort och framträdande på hela skivan men jag blir inte så imponerad av ännu några versioner av ”Johnny B Goode”, ”Jumpin' Jack Flash” och ”Highway 61 revisited”. Då blir jag mer imponerad av Edgars 20 sidor långa kärleksfulla text om sin bror i cd-häftet.
1. Mean Town Blues (Johnny Winter)
1969. Från albumet "The progressive blues experiment" med Johnny Winter.
2. Still Alive And Well (Rick Derringer)
1972. Från albumet "Roadwork" med Edgar Winter's White Trash.
3. Lone Star Blues (Edgar Winter)
Original.
4. I’m Yours And I’m Hers (Johnny Winter)
1969. Från albumet "Johnny Winter" med låtskrivaren.
5. Johnny B. Goode (Chuck Berry)
Singel med låtskrivaren.
6. Stranger (Johnny Winter)
1974. Från albumet "John Dawson Winter III" med Johnny Winter.
7. Highway 61 Revisited (Bob Dylan)
1965. Från albumet "Highway 61 revisited" med låtskivaren.
8. Rock ‘n’ Roll Hoochie Koo (Rick Derringer)
1970. Från albumet "Johnny Winter And" med Johnny Winter And.
9. When You Got A Good Friend (Robert Johnson)
1936/1961. Inspelad/Utgiven på albumet "King of the delta blues singers" med låtskrivaren,.
10. Jumpin’ Jack Flash (Mick Jagger/Keith Richjard)
1968. Singel med The Rolling Stones.
11. Guess I’ll Go Away (Johnny Winter)
1970. Från albumet "Johnny Winter And" med Johnny Winter And.
12. Drown In My Own Tears (Henry Glover)
1952. Singel med Sonny Thompson.
13. Self Destructive Blues (Johnny Winter)
1974. Från albumet "John Dawson Winter III" med Johnny Winter.
14. Memory Pain (Percy Mayfield)
1964. B-sida på singel ("You don't exist no more") med låtskrivaren.
15. Stormy Monday Blues (Aaron Walker)
1947. "Call It Stormy Monday But Tuesday Is Just As Bad", b-sida på singel ("I Know Your Wig Is Gone") med T-Bone Walker.
16. Got My Mojo Workin’ (Preston Foster)
1957. Singel med Muddy Waters.
17. End of The Line (Edgar Winter)
Original.
/ Håkan
<< | Oktober 2023 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | ||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | 31 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: