Blogginlägg från 2012-01-31

Mot slutet släppte nervositeten

                                                                              Foto: Jan-Ola Sjöberg
Magnus Lindberg fick inte fram den sedvanliga fysiska attacken i sina sånger under två 40 minuter långa set på restaurangen Kungsgatan 1 i Örebro. Fast engagemanget var det inget fel på.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 30/1 2012.

MAGNUS LINDBERG
Kungsgatan 1, Örebro 28 januari 2012
Konsertlängd: 22:21-23:02 och 23:30-00:10 (81 minuter)
Min plats: Stående ca 10 meter från scenen snett bakom bardisken.

Den lilla allmängiltiga singer/songwriter-etiketten räcker inte långt när jag vill beskriva Magnus Lindberg uppträdande i lördagskväll. På bara några minuter runt kl 22 hade den trivsamma restaurangen förvandlats till en pulserande rockklubb och där stod en livs levande rockikon och bjöd ut sitt hjärta till allmän beskådan. Ty Lindbergs dignitet kräver varken elektricitet eller hög volym för att träffa rätt.
   Med enbart en akustisk gitarr och nÃ¥gra munspel till sin hjälp bjöd Magnus pÃ¥ oerhört starka lÃ¥tar och en ännu mer färgstark personlighet när han i drygt 80 minuter i tvÃ¥ avdelningar underhöll och engagerade en fullsatt lokal.
   Där fantasterna fick sitt lystmäte i form av legendariska lÃ¥tar som "TÃ¥rar över city", "Röda läppar" och "MÃ¥nsken Peggie", den allmänt intresserade fick höra bÃ¥de Springsteen- och Dylan-lÃ¥tar och vi finsmakare erbjöds underbara moderna klassiker som "I väntan pÃ¥ vad dÃ¥?" (en klockren analys av dagens jakt pÃ¥ den perfekta kroppen) och "Dina bruna ögons man". Och vi fick även en nyskriven lÃ¥t, "Vi leker vÃ¥r egen gud", där han i sedvanlig ordning med stor poesi tog temperaturen pÃ¥ verkligheten utanför fönstret.
   Lindberg har en lÃ¥ng karriär bakom sig, lÃ¥ngt mer än 30 Ã¥r, men vill uppenbart inte leva pÃ¥ gamla framgÃ¥ngar utan valde i lördagskväll att huvudsakligen spela lÃ¥tar som inte var äldre än 12-13 Ã¥r. Den insikten och den avsikten tog effektivt bort känslan av nostalgi under Lindbergs konsert. Han var som vanligt mycket närvarande och full av innerliga känslor och ödmjukhet inför publikens hyllningar och ovationsliknande respons.
   Bakom den lätt luggslitna fasaden dolde sig en rutinerad men ocksÃ¥ för kvällen tämligen nervig artist. Full av energi och en ambition att ge allt i varje sÃ¥ng, varje textrad och varje strof men den fysiska attacken uteblev när röstresurserna för kvällen var lite hesa och bräckliga, koncentrationen lite fladdrig och versionerna av mÃ¥nga av hans lÃ¥tar var lite mer tillbakalutade än vanligt.
   Men personligheten kan ingen ta ifrÃ¥n Magnus Lindberg. I en perfekt värld kanske man kan diskutera om Magnus sjunger falskt eller inte men i mina öron träffade han varje ton rätt pÃ¥ alla 20 lÃ¥tarna under konsertens 81 minuter.
   När allsÃ¥ngen blev allmän under de äldre lÃ¥tarna mot slutet av konserten släppte till viss del nervositeten och Magnus sjöng ut pÃ¥ sitt vanliga sätt med urkraft som största energikälla. DÃ¥ svängde exempelvis "Röda läppar" i sin akustiska form mer än Lars Winnerbäck nÃ¥gonsin Ã¥stadkommit med den sÃ¥ngen.

Magnus låtar:
Lycklig man
Dansa med mig
Tro på dig
Från en mörk, mörk himmel
Den första snön
I väntan på vad då?
Allt som jag kan ge dig
Jag kan gå ända till Kina
Jag har aldrig vart i Memphis
Varje gång du faller ner

Paus

När jag ser dig
Vi leker vår egen gud (ny låt!)
Dina bruna ögons man
Factory
Hanna och rättvisan
MÃ¥nsken Peggie
En ensam varg
Tårar över city
Röda läppar

Extralåt

Knockin' on heaven's door

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.