Blogginlägg

Ordinär första halvlek men gamla favoriter överraskar

Postad: 2006-06-30 13:06
Kategori: Krönikor

Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 30 juni 2006.

Dags att blåsa av första halvlek. När vi idag går in till halvtid och stänger 2006 års första halvår kan vi göra bokslut för sex månaders skivutgivning av högst ordinärt snitt. Inga stora klassiker men mer än en handfull riktigt högklassiga album som kommer att bli rejäla utmanare när årsbästalistan ska nomineras om mindre än sex månader.
   Bruce Springsteen och Neil Young må vara väldigt förutsägbara namn på min lista över artister som gjort årets hittills bästa skivor. Det må vara trångsynt eller uppfattas inskränkt men jag kan villigt erkänna att de här artisterna, som jag regelbundet lyssnat på sedan 1975 respektive 1970, kan fortfarande engagera.
   För det är ju så att just nämnda artister väldigt sällan gör det förväntade och de för branschen så kommersiellt viktiga besluten. Där det ofta bygger på långsiktiga bedömningar och genialt uträknade satsningar. Där har vi exempelvis Per Gessle, ett under av smartness när det gäller kloka, extremt inkomstbringande grepp.
   På den andra sidan kan vi, efter vårens smått överraskande skivor, faktiskt sortera in Springsteen och Young.
   Under 2006 var det bäddat för en majestätisk och nostalgisk återföreningsturné med E Street Band. Istället fick vi en Bruce som ville gräva i sina politiska folkmusikrötter. Inte bara på skiva, på den klart svängiga "Seeger Sessions", utan också live på en överbefolkad scen som verkligen tog hela publiken i sin famn.
   Publiken på Hovet i Stockholm svarade med att aldrig vilja sluta sjunga "Pay me my money down". Ett stort ögonblick och ännu ett oförglömligt minne från en Springsteen-konsert.
Neil Young är under hela sin långa karriär känd för sina tvära kast mellan genrerna men slog under våren något av personligt rekord i spontant och snabbt lappkast.
   I mars var Neil Young inbjuden till South by Southwest-festivalen i Austin, Texas, för att prata om konsertfilmen "Heart of gold", regisserad av Jonathan Demme, som baserades på Youngs förra skiva, hösten mjuka, lätt countryfierade "Prairie wind", när han fick frågan om det inte var dags att skriva en ny "Ohio".
   Young, som inte är känd för att jobba med lång framförhållning, agerade omedelbart. På bara några dagar hade han både skrivit och spelat in en rad politiskt heta protestsånger och några veckor senare streamades låtarna ut på hans hemsida och först 9 maj släpptes "Living with war" på konventionellt sätt på cd.
   Så jobbar en stor artist utan fallskärm och utan påverkan från skivbolagets strategiska rådgivare. Men med ett stort självförtroende och bottenlös passion att vilja sprida sina åsikter omgående.
   En söt, anspråkslös och kanske marginell historia från den stora skivvärlden. Om det inte hade varit så att "Living with war" är en bra, inte bara engagerande, skiva. Full av starka Neil Young-osande rocklåtar som nu, när året skiftar halvlek, känns som en av årets starkaste album.
   Andra bra skivor under årets första halva gjordes av Cat Power, Totta & Wiehe, Richard Lindgren, Neil Diamond, Kajsa Grytt, Nicolai Dunger och Kris Kristofferson.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (437)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (19)
Jul (70)
Konserter (231)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (128)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Juni 2006 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30    

Björn Stein 4/07: Även Nisse klädde sig en Stones tisha, Some girls......

Björn Stein 7/06: Ferne är legend från gruppen Risken Finns, då med en annan legend Gunnar Dani...

Silja 7/06: Bilden på Richard och Andi. En meter???...

Björn Stein 6/06: Jag såg Lars Winnerbäck, innan jag läste under bilden......

Tommy Mannfolk 31/05: Har Cantona Albumet, frågan är vilket av alla dessa lag är Ians lag? ...

Jan Arne Martin Lennell 26/05: Alltid lär man sig något nytt! Läser denna artikel och upptäcker till min f...

Kjell J 19/05: Verkligen trist att höra, lärde om Moon Martin via Lennart P, när det begav s...

Lennart Grönfelt 15/05: Fick liveskivan av en kompis 70 som inte tyckte den va något att ha, gick hem o...

Lars Thorstenson 14/05: Hamnade här efter jag hört att Moon tragiskt nog nyligen gått bort. Denna sor...

Jan Lennell 12/05: Fantastiskt album! En av de bättre låtarna tycker jag även är gospelrökaren...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.