Blogginlägg

Refreshments konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 15/4 2006.

KONSERT
The Refreshments
Strömpis, Örebro 13/4 2006

Det var varken första eller sista gången Refreshments besökte Örebro och det har sina randiga skäl av förutsägbarhet när ett band, som synes turnera oavbrutet, återvänder och möter sin publik som exakt får vad de förväntar sig.
   Själv var jag på förhand mer splittrat osäker än jag varit på länge. Dels lite avvvaktande skeptisk efter en skiva, ”24-7”, som inte helt håller hög klass. Och dels lätt förväntansfull för att möta bandet, som senaste gångerna uppträtt i stela Konserthuset, i dess perfekt rättvisa klubbmiljö.
   Och visst var det på alla sätt som att komma hem. Där Strömpis hade trollat fram en magnifik stor scen ur väggen som gjorde framträdandet än mer positivt. Trångt, svettigt, högt tempo, dansant publik och, kort sagt, en alldeles underbar stämning fast luft den här kvällen var en bristvara.
   Min lite nedlåtande kritik om senaste skivan, som lite snäll och 50-tals-inspirerad, fick på skam när bandet i torsdagskväll levererade femstjärniga attacker av låtar som ”Hello sun, goodbye rain” (redan en stor publikfavorit med sitt avväpnande texmex-tempo), ”The king is back”, ”Shy guy”, ”Lunchtime kind of a guy” och även lyckades injicera så mycket energi i tryckaren ”Dreams of you” att låten lyfte sig flera klasser live.
   Förutsättningarna på scen har under bandets drygt tioåriga karriär slipats till proffsig säkerhet utan att tumma på deras outplånliga personlighet.
   Det var under de lite snällare låtarna, typ ”Veronica”, som partymaskinen och det oerhört väloljade och tajta bandet gjorde sina största insatser den här kvällen.
   För det var ju trots allt så att när publiken älskade Refreshments som allra mest hejdlöst i låtar som ”Miss Belinda”, ovan nämnda ”Hello sun” och ”One dance one rose one kiss” så kunde inget överträffa knock out-versionen av ”Taxi driver”. Där drivet i halvfart, de nästan talade sekvenserna och det smarta arrangemanget var fullständigt i särklass.
   Sedan fick vi extralåtarna ”Ain’t it alright” (den tungt rullande NRBQ-covern) och Chuck Berrys ”Let it rock” som ren bonus. På övertid då luften på dansgolvet framför scenen sedan länge var slut.

Refreshments låtar:
Going back to Memphis
Hello sun, goodbye rain
Shy guy (JB)
Don’t matter to me (JB)
One dance, one rose, one kiss
A guy like that
Taxi driver
Lunchtime kind of a guy
Dreams of you
The king is back
Rocket in my pocket
Every night (JB)
All in one (JB)
Veronica
Easy to pick up, hard to put down
Old black Joe (I’m coming home) (JB)
Miss you Belinda
Don’t you lie to me (Fats D/Chuck B)
Ain’t it alright
Let it rock

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.