Blogginlägg

Slottsfestivalen blev en Lolita Pop-revival

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 4/8 1997.

Slottsfestivalen är slut. För den här gången. Bokslutet ger vid hand att det har varit en av de musikaliskt bästa festivalerna. Årets upplaga formade sig dessutom till en Lolita Pop-revival där gruppens bästa uppsättning inledde festivalen. Och ytterligare medlemmar dök sedan upp i flera andra sammanhang under de följande dagarna.
   Det Lolita Pop som återförenades för den bejublade och pressrosade konserten i onsdagskväll härstammade från 80-talets senare del: Karin Wistrand, Sten Booberg, Henrik Melin, Per Eriksson (nu Ståhlberg) och Benkt Svensson (nu Söderberg).
    Tillsammans gjorde de gruppens femstjärniga "Love poison". Och tillsammans genomförde de en nästan prickfri konsert i onsdags.
   Men i Lolita Pop har medlemmarna skiftat genom åren. Och flera av dem dök upp på festivalens andra dagar.
   I Di Levas stora orkester bestående av tre killar och tre tjejer satt på torsdagskvällen Christer Björklund och höll takten bakom trummorna.
   Björklund var med i den sista Lolita Pop-uppsättningen. Tillsammans med bland annat gitarristen Fredrik Blank som i sin tur dök upp bredvid Staffan Hellstrand under sista festivalkvällen. De båda Nomads-gitarristerna hade fått förhinder och Blank fick rycka in med kort varsel.
   En ursprungs-Lolita, trummisen Peter Olsen, fick också chansen att visa sin färdigheter under avslutningsdagen. Bakom Bibi Farber i hennes band Glow, med gitarristen Richard Lloyd, hoppade Peter glatt in under den korta turnén i Sverige.
   En annan viktig Lolita Pop-medlem från de tidiga åren, basisten Thomas Johansson, stod aldrig på scen under festivalen. Men skymtades i publiken på Bibi Farbers konsert. Troligen nyfiken på Richard Lloyd som han en gång spelade med under dennes Sverige-sejour i mitten på 80-talet.

/ Håkan

Per Ullén 21/11: Jag tycker att det tråkigt att efter att du har haft en väldigt intressant blo...

Jan Arne Martin Lennell 21/11: Tack för tips om podden. Babylon Zoo? Absolut. Har albumet med hiten (?) Spacem...

Per Rosén 19/11: Hej! Nyfiken på var du hört att första spelningen på turnén var i Stockhol...

Björn Stein 14/11: Lyssnartips, lyssna på Fred Eaglesmiths syn på ämnet tribute band på skivan ...

Björn Stein 13/11: Killen i mittten bekräftar nog din teori, gött solo. en pärla till poplåt! R...

Jan Arne Martin Lennell 31/10: Daniel Romano hade jag aldrig hört talas om förrän jag nyligen fick tips av g...

Håkan Gustavsson 30/10: Rolig återblick! Vissa saker behöver mer än 10 år för att man ska se klart...

Mats Karlsson 26/10: Detta är också ett av mina favorit-live-album. Visst var det märkligt att man...

Mats 26/10: Hej Håkan, Tack för att du skriver om Kursaal Flyers. Håller med om att de...

Fredrik Plumppu 24/10: Väldigt kul att få läsa denna recension, igen! 1983 hade jag nyligen upptäc...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.