Blogginlägg

Bäst i april

Under april exploderade skivfloden med ett par-tre fantastiska skivor som garanterat kommer att hamna på årsbästalistan. Men också, i sedvanlig ordning, med en och annan besvikelse. När det gäller det senare hade jag nog lite för höga förväntningar på Niclas Frisks solodebut ”Deeper down in Chinatown”. Har alltid uppfattat Niclas Frisk som en av Sveriges bästa och mest melodistarka låtskrivare men det är alldeles för glest med toppar på skivan. Mark Knopfler-sound i gitarrerna och de där krispiga akustiska strängarna på gitarren är ofta fantastiskt fina men skivan i sin helhet blir lite för lekfull och för plottrig.

STEVE EARLE: I´ll Never Get Out Of This World Alive
Det händer inte så mycket nytt på Steve Earles skivor numera och trots att T-Bone Burnett gått in som producent är nya skivan samma trygga, personliga, ofta lågmälda, välskrivna och genomgående starka Earle-musik. Det är svårt att bli överraskad men det är minst lika svårt att bli besviken. En liten överraskning är dock Allen Toussaints särpräglade blåsarrangemang på ”This city”. En fin final på en mycket bra skiva.

KAJSA GRYTT: En kvinna under påverkan
Har redan skrivit alla positiva ord om den här skivan här. Och den håller samma fantastiska klass fortfarande.

EMMYLOU HARRIS: Hard bargain
Gammal är fortfarande äldst men Emmylou Harris kan fortfarande föryngra sitt sound och nya producenten Jay Joyce (mannen som producerade John Hiatts ”The tiki bar is open”) har inspirerat henne att sjunga bättre, att skriva flera egna låtar och med bett i gitarrerna uppgraderat Emmylous musik till något mycket passionerat. Albumet har samma tunga dignitet som en gång ”Wrecking ball” hade. Dessutom lyckas hon göra underverk av Ron Sexsmiths ordinära låt till titellåt.

GLASVEGAS: Euphoric /// Heartbreak \\\
Glasvegas viktiga uppföljare till 2008 års debut är lite för ojämn och fladdrig för att utmana. Franska passager och syntpop a la 80-tal drar ned helhetsbetyget men de bästa låtarna här tangerar det bästa på debuten. Och den skotska accenten är fortfarande en ynnest att lyssna på.

/ Håkan

Perre 11/10: Ja detta är första upplagan av The Hollywood wampires Som Alice döpte gänget ti...

Katja Aittaniemi 7/10: Det var tider det :) Jag stod bakom scenen och satt på huk under emellanåt då ja...

per 5/10: Hej! Jag försöker hitta en digital version av en inspelning från Clashs konsert...

Gertrud 26/08: Hejsan! Läser ditt inlägg idag, och vill berätta en liten historia som hände mig...

Per Lindmark 21/08: Upptäckte din blogg idag och svävar runt på moln. Vilken guldgruva. Riskerar at...

Tommy Näzell 17/08: Tack för att du lagt upp detta Håkan. Det återkallar sköna minnen, vi var några ...

Per Magnusson 12/08: Hej Håkan, det skall bli spännande att följa din topplista gällande det bästa fr...

Tuffe Tom 24/07: Hej Håkan! Håller med om att Damn...kan vara höjdpunkten ihop med Hard Promis...

Mikael 18/06: Jag är helt enig med dig. Detta är Springsteens masterpiece! Helt oöverträffad i...

Lise-Lotte Andersson 12/06: Hej, Var på Bristol i Södertälje och såg Steve Gibbons kommer inte ihåg vilket ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.