Blogginlägg från 2012-09-19
Han kan inget ta död på
Expressen 16/11 1980.
Nerikes Allehanda 17/11 1980.
Det råder lite förvirring vad gäller exakta konsertdatumet för den här konserten. Som ni ser ovanför är biljetten daterad 11 oktober, och sidor på nätet vill också hävda att det datumet stämmer. Men konserten, turnépremiären, genomfördes alltså 15 november 1980 i Stockholm. I samband med att nya albumet "Foolish behaviour" släpptes.
Jag har alibi för 11 oktober. Då befann jag mig i Västerås för en Ulf Lundell-konsert...
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 17/11 1980.
ROD STEWART
Isstadion, Stockholm 15 november 1980
Rod Stewart: sång
Phil Chen: bas
Carmine Appice: trummor
Gary Grainger: gitarr
Jim Cregan: gitarr
Kevin Savigar: keyboards
Billy Peek: gitarr
Phil Kenzie: saxofon
Tvåbarnsfadern och rockartisten Rod Stewart är på gång igen. Världspremiären för 80-talets första Rod Stewart-turné inträffade som alltid i Stockholm. Det var välrepeterat, påkostat och välorganiserat. Maffig scendekor med lysande trappor skulle kunna ta död på vilken världsartist som helsty men en stjärna av Stewarts kaliber hade både ambitionen och förmågan att fånga hela publiken i den jättelika ishallen. Han spelade i lördags den mest jordnära rockmusiken som någonsin kan fylla ut hela den stora lokalen.
När Rod uppträder är det också en syn för ögat. En visuellt eggande show där scengolvets stora ytor (nästan samtliga högtalare var upphissade i taket!) gav plats för många poser och ett stort rörelseschema.
Inledningsvis var det rockaren Rod som gällde. Det svängde enormt och verkade vara i uppenbart fysiskt god form. Men publiken, närmare tiotusen, var till en början svalt intresserade trots det höga tempot.
Den riktiga publikstämningen infann sig först på "Tonight's the night" då cigarettändarna lyste på läktarna som en stjärnklar natt i den kalla vinternatten. Ute var det snöblask och blåsigt...
Soundet fungerade överraskande (så tidigt på turnén) bra men resurserna på scen var också ofantliga, bara Gary Grainger använde åtta (8!) olika gitarrer och organisationen. folk rusade in och tejpade textlappar på golvet framför Rod, bakom var perfekt.
För kvällen lyckades Rod fånga publiken mest i de lugna låtarna och vallen för det overkliga sprängdes på "Sailin'" då publiken helt tog över sången, och den efterföljande "I don't want to talk about it", den känsligaste rocklåt som någonsin gjorts av Danny Whitten.
Rod gjorde bara tre låtar från den nya skivan, som precis har kommit ur pressarna, men han la medvet eller omedvetet in liteextra tryck i de låtarna. Nya singeln "Passion", som publiken redan kunde, "Give me wings", då resterna av en öl kom farande över oss på läktaren, och "She won't dance with me" som är ännu en ny rak rockare. Däremot saknade jag den nya skivans annorlunda titellåt.
Det var mestadels ett stort tungt komp som bandet lade för hans fötter. Få band har tre sologitarrister som alla hade kunnandet att ta över showen själv. Allt medan Rod rusade över scenen, jonglerade med mikrofonstativet, stod på knä, dansade vilt, slog kullerbyttor och samtidigt sjöng i sin sladdlösa mikrofon.
Avslutningen var imponerande med "Do you think I'm sexy", som var mer rock än disco på scen, och extralåten "Sweet little rock'n roller" där likheten med Ulf Lundells totala kaos var slående fast det här var i ett betydligt större format.
Konserten var kortare än vid tidigare Sverigebesök och var lite snopet när ridån gick ihop efter bara en och en halv timme och sexton låtar. Men Rod Stewart har en ansträngd röst som behöver all vila den kan få under den årslånga turnén som just har börjat.
Låtar (men inte i rätt ordning):
Hot Legs
Born Loose
Tonight's The Night
Sweet Little Rock'n Roller
You're In My Heart
If Lovin' You Is Wrong
She Won't Dance With Me
Passion
Maggie May
Sailing
I Don't Want To Talk About It
Oh Carol
Da' Ya' Think I'm Sexy?
You Wear It Well
I Was Only Joking
Gi'Me Wings
Expressen 16/11 1980.
Dagens Nyheter 16/11 1980.
Svd 16/11 1980.
/ Håkan
<< | September 2012 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...
Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...
Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...
Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...
Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...
Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...
Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...


Kommentarer till blogginlägget: