Blogginlägg från 2012-05-03

"En kväll i Trastland"

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 2/5 2012.

Jeremias Session Band
En kväll i Trastland
(Connection/Naxos)

Både före och efter Jeremias Session Bands debutalbum "Trastland" (2008) har bandets spektakulära sammansättning varit en exklusiv liveattraktion. Från repertoaren, med Jeremias i Tröstlösas texter i högsätet, via de oerhört lyhörda arrangemangen till proffsiga artister som Karin Wistrand och Niclas Ekholm i fronten blev det konserter på en nästan optimal nivå.
   Debutalbumet var full av smakfull elegans men det är på scen som det här stora bandet med många musikaliska vinklingar har haft sin naturliga hemmaplan sedan mars 2007.
   Vid konserten på Conventum i Örebro för ett år sedan, vars unika delar nu har resulterat i ett livealbum, var det därför hemmaplan i dubbel mening för bandet. Ett något slimmat storband, borta är de folkmusikaliska influenserna (fiol) och genuina irländska klangerna (Olle Unenge), bjuder på uppdaterade versioner av material vars majoritet under åren hängt med i liverepertoaren men tidigare inte funnits på skiva.
   Plus Staffan Ernestams hyllning till Örebro, "Sveriges hjärta", där Jeremias i Tröstlösa inte "hjälpt till" med annat än den lokalpatriotiska känslan. Ernestam har perfekt fångat poesin om en stad han har växt upp i. Med Karin Wistrand vid mikrofonen framför ett sedvanligt njutbart och lätt countryfierat komp blir det min höjdpunkt på skivan.
   Fast bandet bevisligen har medlemmar med rockrötter är det just i de mjuka och försiktiga arrangemangen som det här bandets storhet är som tydligast. Staffan Ernestams lätt begränsade hesa röst har inte rocksångarens självklara framtoning men med hjälp av Karin Wistrands, Niclas Ekholms och även Peter Nygrens stämmor blir Jeremias Session Band både på skiva och scen en stark enhet med bredd och variation i botten.
   Liveskivans betydelse kan vi däremot diskutera när det i dagens dvd-tider känns som en kompromiss att bara få höra konserten. Där den riktiga livekänslan kommer till korta främst i de rockigare sekvenserna. Trots att det har producerats, spelats in, redigerats, mixats och till slut mastrats efter allra bästa expertförmåga tror jag ingen låt här står upp mot den riktiga konsertkänslan på plats.

/ Håkan

Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...

Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...

Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...

per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...

Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...

Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...

Silja 31/07: Var finns scenen sonheter Innergården?...

Olle Unenge 31/07: ”Men jag var mycket äldre då. Jag är yngre än då nu.”...

Ralph Svalander 7/07: Så kul att läsa detta. Jag var där. Har funderat på när det var. Trodde 71...

Silja 2/07: Ingen The Weight utan mitt önskemål!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.