Blogginlägg från 2012-02-17
Ingen kände sig lurad
Foto: Linda Kreü
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 3/4 1995.
PERSSONS PACK
Palladium, Örebro 31 mars 1995
Det slår inte längre gnistor om Perssons Pack. Däremot var det en varm, hjärtlig och naturlig atmosfär som omfamnade den fåtaliga men fanatiska publiken på Palladium sent i fredagskväll.
Den som söker utveckling och nymodigheter i Perssons säregna bondrock fick leta förgäves.
Han är den han är och har varit sedan första skivan. Där han med sin lantliga jargong och ivrigt gestikulerande sjöng om udda typer och bitterljuva situationer starkt uppbackad av ett dragspelsdrivet komp.
Just jämförelsen mellan nu och då blev väldigt tydlig i fredagskväll då repertoaren bestod av låtar hämtade från fem av Packets sex album.
Med en klar majoritet från den senaste, helt naturligt, och den allra första, mer överraskande.
Kvällen såg inledningsvis ut att bli en lugn andäktig stund med ståbas, mandolin, sittande dragspelare och Persson på akustisk gitarr.
Men knappt hade han hunnit påpeka att kvällens konsertstund enbart skulle bestå av ballader förrän gruppen smattrade fram en härligt svängig ”Vild som Jerry Lee”. Då nye gitarristen Johan Lindström fick utrymme att presentera sig som en svensk fingerfärdig Albert Lee.
Sedan fick vi en tämligen lyckad mix av ballader och rock, gammalt och nytt. Som uppenbart fungerade så mycket bättre live än i en inspelningsstudio.
Således lät de nya låtarna, den långa pratiga ”En sekund i Sverige”, ”Kammahav” och ”Vårens ljumma vind”, mycket bättre och naturligare på Palladiums gemytliga scen än på det senaste alltför rutinmässiga albumet.
När sedan avslutningen bestod av två covers plus ”Hemma” och ”Små, små saker” var det nog ingen som kände sig lurad fast det under konsertens gång blivit nytt dygn och första april i almanackan.
Per Persson: gitarr och sång
Magnus Adell: bas och sång
Magnus Lind: dragspel
Ingemar Dunker: trummor
Johan Lindström: gitarr och mandolin
Låtarna:
En helt vanlig kväll
Vild som Jerry Lee
Vi går ut
En sekund i Sverige
Kammahav
Nyårafton i New York
Gråmånen
Vårens ljumma vind
Hanna
Brooklandsvägen
Extralåtar
Hemma
Små små saker
Extra extralåt
Mördar-Anders
/ Håkan
<< | Februari 2012 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 | 28 | 29 |
Björn Stein 9/05: Tack för den resan, Håkan! Ser redan fram mot att läsa om nästa äventyr som...
Jan Lennell 8/05: Beatles platta på 1:a platsen..ingen högoddsare :). Ber att få tacka för en ...
Peter Lundmark 6/05: Tack för en spännande och rolig resa, har fått plocka fram skivor man inte ly...
Hans 6/05: Har varit kul följa dina favoriter, även om jag inte hållit med dig. Däremot...
Mikael Bodin 5/05: Lundell måste ha gjort unikt många dubbelalbum :) Skulle man göra en lista av...
Mikael Bodin 5/05: Tack för en inspirerande recension av en klassiker. Själv velar jag ständigt ...
Björn 1/05: Waterboys, Jackson Brown, Beatles...
Peter 29/04: Håller fullständigt med dej, Lundells bästa med "Ryggen fri" som höjdpunkt!...
Bengt Gustafsson 22/04: Hej Warren Zevon är mycket underskattad! Räknar in fem LP i min samling. Det...
Jan Lennell 18/04: Kul med din uppskattning av denna fantastiska artist! Appropå producenten Kjell...


Kommentarer till blogginlägget: