Blogginlägg från 2006-12-20

Historien skrivs om

Postad: 2006-12-20 19:25 (ursprungligen publicerad på kollegiet.nu)
Kategori: Krönikor

Historien om en av popkulturens mest spektakulära hits, ”A whiter shade of pale”, håller på att skrivas om. Procol Harum hade en hit sommaren 1967 med den speciella låten. Skriven av bandets sångare, Gary Brooker, och textförfattare, Keith Reid. Efter en månads rättegång i England kan nu även organisten Matthew Fisher, även han en gammal medlem av bandet, kalla sig låtskrivare till den låten.
   Enligt BBC News var Brooker inte så nöjd efter det beskedet:
   - If Matthew Fisher´s name ends up on my song, then mine can come off!
   Domstolen hade kommit fram till att Fishers orgelparti var så distinkt och betydelsefullt att han rätteligen bör få 40 procent av Brookers royalties från den låten. Men det gäller inte retroaktivt. Ändå är Brooker upprörd:
   - It´s hard to believe that I´ve worked with somebody on and off since 1967 whilst they hid such unspoken resentment.

Det leder mig osökt till ett personligt minne med stark Procol Harum-anknytning. 15 januari 1983 befinner vi oss på i London, på puben Dublin Castle i Camden. Konsert med Mickey Jupp i lokalen bakom puben. Vi möts av det nedslående beskedet att biljetterna är slut så vi hänger oss kvar i pubdelen där vi trots allt hör tämligen bra från konserten.
   Min kompis Jan-Ola kommer i kontakt med en mörkhårig engelsman som ger honom en biljett så att han kan bli våra ögon i konsertlokalen. Jag tror det till och med finns kamerabilder på Jupp i en rutig skjorta från den konserten.
   Själv kommer jag lite senare i samspråk med en annan engelsman, lätt krullhårig, och för mig väldigt bekant. Vi pratar på, han är väldigt trevlig och jag måste till slut fråga vem han är för jag känner tydligt igen honom till utseendet.
   - Nej, nej, jag är ingen speciell, svarar han.
   Upprepade förfrågningar ger inte heller något resultat så efter konsertens slut går vi till tunnelbanan. Northern Line ner till Tottenham Court Road och byter sedan till Central Line som tar oss till Bayswater och hotellet. Lördagkvällen är slut.

På söndagen är det dags att lämna London för att flyga hem och på planet hem så går det upp ett ljus för mig. Ungefär ett halvt dygn för sent kommer jag på vem jag egentligen pratade med där på Dublin Castle. Det var textförfattaren Keith Reid i egen hög person som höll en så låg profil. Reid var alltid med på bilderna av bandet på skivomslagen fast han ”bara” skrev texterna.
   Men det är inte Keith Reid som är olycklig idag. För den mycket egendomliga texten till ”A whiter shade of pale” kan ingen annan än Reid ha skrivit.
   Ungefär samtidigt på planet hem kommer jag också på att den mörkhårige man som Jan-Ola fick biljetten av var Benny Gallagher, ena halvan av den mindre kända duon Gallagher & Lyle.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (461)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (76)
Konserter (234)
Krönikor (171)
Larm (20)
Listor (50)
Maxi12" (35)
Minns (144)
Örebro (43)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< December 2006 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

AMK 21/09: Hej! Vet du hur man kan få tag i att lyssna på Collapse nu för tiden? MVH...

Mikael Bodin 15/09: Som Petty sa (fritt översatt): "När vi är borta finns låtarna kvar, därför...

Jan Arne Martin Lennell 12/09: Tack för bra tips! James McMurtry (har "Too long in the wasteland") och Kate Ta...

Jan Arne Martin Lennell 12/09: Finns inte så mycket att invända i din recension. Ett av hans bätttre, men de...

Jan Arne Martin Lennell 2/09: Tack för att Maria kom med! En av mina absoluta favoritsångerskor. Har allt me...

Jan Arne Martin Lennell 28/08: Klockren analys. Underbar platta som också finns i min hylla."Airport" är ju b...

Silja 27/08: Varför inget här om Charlie Watts?...

Valbobo 25/08: Icke att förglömma så var Everly bröderna ju först med att spela in den int...

Jan Arne Martin Lennell 22/08: Wadlings album måste jag kolla upp, låter intressant. För övrigt endast chec...

Jan Arne Martin Lennell 22/08: Håller med om "Pet sounds", ojämn och överskattad, men jag har den ändå då...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.