Blogginlägg från 2013-04-13

Familjär stämning på tillbakalutad konsert

Bilder: Anders Erkman

OLLE UNENGE & CO
Stadsträdgården, Örebro 12 april 2013
Konsertlängd: 19:27-20:33 (66 min)
Min plats: 3 m till höger frÃ¥n scenen.   

Konsertens inramning kunde knappast ha varit mer gemytlig. Utanför Växthuset var det ljust medan vårens första riktiga regn ökade i intensitet, det smattrade så fint mot taket ovanför oss, och i publiken föreföll stämningen vara riktigt familjär. Så familjär att det fanns plats för både en rollator och en gammal chefredaktör.
   PÃ¥ scen gjorde Olle Unenge och hans band sin tredje konsert tillsammans. Jag har tidigare lite slarvigt kallat det här projektet för Olles solokarriär men är i högsta grad en gruppaffär. Det var visserligen Olle vid mikrofonen som med ansprÃ¥kslös men underhÃ¥llande charm vägledde lyssnaren genom en dryg timmes repertoar. Men utan gruppens musikaliska mix av rutin och ungdomlig hunger i botten hade inte Olles lÃ¥tar och texter fallit sÃ¥ väl pÃ¥ plats i fredagskväll,
   Med Kajsa Zetterlunds fiol och sÃ¥ng, Robin Mossbergs stÃ¥bas och Lennart Nordströms akustiska gitarr, banjo och stundtals lite slide och Olles egen akustiska gitarr fick lÃ¥tarna en ömsint men perfekt behandling.
   Olle har under vintern utökat sin repertoar med ytterligare starka lÃ¥tar som smälter in i den tillbakalutade men fortfarande engagerande repertoaren. Till numera kända "Farväl vackra Sara" (Olles personliga tolkning av husguden Bob Dylans "Farewell Angeline), helt egna "Mellan ebb och flod", "LÃ¥ngsamt väder" och "Det kunde förvisso vara värre" och Olles svenska texter till Christy Moores, Arlo Guthries (översättningen av "Lightning bar blues" till "En trivsam liten bar" är genialisk) och den andra husguden Ry Cooders (eller egentligen Alfred Reeds) lÃ¥tar har han skrivit flera helt nya lÃ¥tar.
   I den kategorin fick vi mot slutet av konserten höra tvÃ¥ bra lÃ¥tar, "Kejsarens nya kläder" och "SkÃ¥l för min fader" och Olles nya text "Det faller regn" (denna kväll oerhört vältajmad titel) till Dylans "Bucket of rain" men ocksÃ¥, efter idogt önskande i publiken, en exklusiv och oväntad inblick i Cumbla Capells gamla repertoar med sista extralÃ¥ten "Leicester Square". Som fint rundade av en trivsam konsertkväll i Växthuset.
   Förutom sista extralÃ¥ten, "Leicester Square" som inte alls var planerad att framföras, stämmer nedanstÃ¥ende autentiska lÃ¥tlista nästan exakt. "SkÃ¥l för min fader" flyttades till första extralÃ¥t och när vi fÃ¥r höra de sista fyra lÃ¥tarna i listan stÃ¥r skrivet i stjärnorna.


/ HÃ¥kan

De färska låtarna stod sig slätt

Foto: East West
NIKOLA SARCEVIC
East West, Örebro 10 april 2013
Konsertlängd: 20:33-21:00 och 21:14-21:58 (69 min)
Min plats: ca 7 m snett till höger från scenen.

Hur konstigt det än kan låta så hade Nikola oddsen emot sig på onsdagskvällen. I alla fall i min värld. Senaste Örebrobesöket i höstas resulterade i en stundtals ofokuserad och ojämn konsert och nya skivan, fjärde soloalbumet "Freedom to roam" som är anledning till nuvarande turné, är inte hans bästa skivförsök som soloartist.
   Efter den i mina och den breda publikens öron bÃ¥de musikaliskt och kommersiellt framgÃ¥ngsrika "Nikola & Fattiglapparna" pÃ¥ svenska är Nikola tillbaka med en skiva pÃ¥ "sitt modersmÃ¥l" engelska. Det blir inte lika hjärtligt, inte lika personligt eller helt enkelt inte lika slagkraftigt. Att sedan skippa det trygga kompbandet, med den lysande Henrik Wind (i publiken pÃ¥ East West) i centrum, och göra det mesta själv tillsammans med nÃ¥gra fÃ¥ personer i studion har inte heller pÃ¥verkat melodier eller sound positivt.
   Men inför konserten var jag aldrig orolig fast utgÃ¥ngsläget var lite pressat. För ensam pÃ¥ scen hade Nikola ingenting att förlora och egentligen allt att vinna när han fick chansen att göra det nya materialet mänskligt, levande och enkelt pÃ¥ ett naturligt sätt. Och när de nya sÃ¥ngerna musikaliskt inte räckte till hade han ju en retroaktiv lÃ¥tkatalog pÃ¥ 20-30 lÃ¥tar att plocka med.
   En energisk "New fool" med snyggt gitarrspel, "Tybble torg" följt av det största publikjublet och avslutningen med enbart lÃ¥tar frÃ¥n Nikolas solodebut "Lock-sport-krock" blev kvällens största höjdpunkter.
   Nikola har alltid uppträtt med en stor dos spontanitet och tankspridd charm och det räddade ännu en gÃ¥ng konsertupplevelsen med en genuin närvarokänsla. Däremot visade sig de färska lÃ¥tarna, trots de naturliga och självklara versionerna, stÃ¥ sig tämligen slätt i en som alltid orättvis jämförelse med alla äldre "hits" han hade pÃ¥ programmet för kvällen.
   Det var egentligen bara en ny sÃ¥ng pÃ¥ engelska, "Drunk no more", som stod ut och kom närmast ett oförglömligt ögonblick.

LÃ¥tarna:
Lock sport krock
The final chapter
Tappa tempo
Love is trouble
Ophelia
Min hemstad
Tro

Paus

Utan dig
Still loving you
Into the arms of a stranger
New fool
Soul for sale
Drunk no more
You make my world go around
Tybble torg
Lovetrap

Extralåtar
Nobody without you
Vila rada

/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.