Blogginlägg

Mitt minne sitter mer i fötterna än i huvudet

Postad: 2006-11-10 13:34
Kategori: Krönikor

Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda i november 2006.

Jag är väldigt avundsjuk på personer som får en idé och aldrig tappar fokus fast det drar ut på tiden. Och sedan genomför hela projektet och slutligen når målet med allting. Själv är jag varken entreprenör eller projektledare utan står gärna med uppslag och idéer och agerar hellre bollplank än att sitta som spindeln i nätet. En kompis till mig, vi kan kalla honom Lars-Åke, ger ut en bok i januari och befinner sig just nu i slutspurten med korrigeringar och indexering. Det är vad jag kallar ett avundsvärt projekt.
   Det kan ha varit för en två, tre år sedan när han presenterade idén för mig. Mycket intressant, mycket initierat och väldigt passionerat berättade han att boken skulle handla om London och dess musikaliska utveckling på 60-talet. Och att boken främst skulle fungera som en turistguide, med olika vandringsstråk runt viktiga adresser i London, med både intressanta anekdoter, kartor, tidningsklipp och gamla fotografier.
   Med utgångspunkt i den engelska rhythm & bluesen, med namn som Rolling Stones, Pretty Things och John Mayall’s Bluesbreakers, har projektet växt och utvidgats med namn som Kinks, Small Faces och Beatles.
   Jag har under åren följt Lars-Åkes arbete på nära håll. Fått rapporter om hur kontakter knutits med kontakter, hur han har letat upp betydelsefulla personer som suttit på viktiga uppgifter och hur han, framförallt, genom ett idogt och tidskrävande letande i otaliga böcker och årgångar av gamla musiktidningar samlat fakta till den minutiöst researchade boken.
   Men främst har jag imponerats av Lars-Åkes osvikliga minne för detaljer. Han kan spontant rabbla en anekdot från ett visst datum på ett visst ställe och exakt beskriva vad personerna sa till varandra och varför. Sån är inte jag.

När jag läser böcker och tidningar i ämnet suger jag gärna åt mig informationen men det tycks som hårddisken i hjärnan är full och jag får istället koncentrera mig på var jag läst det och hur jag ska kunna leta upp det vid behov. Det är som om minnet sitter mer i fötterna än i huvudet.
   Jag har ännu inte sett något provtryck på boken men jag är övertygad om att boken både visuellt och innehållsmässigt håller en mycket god kvalité ty bokförlaget, som ger ut boken, är ett av Sveriges mest seriösa med många praktverk till presentböcker i musikgenren på sitt samvete.
   Ja, London. Det blev, inte så överraskande kanske, en liten sväng till London för en månad sedan. Jag menar, vem vill inte uppleva några sköna oktoberdagar i storstadens oavbrutet högt uppdrivna tempo, gränslösa trafikhets och en trängsel som bara kan överträffas av London i december. Att skönheten sedan skymdes av återkommande korta och längre regnskurar får man liksom med på köpet. Vilket gjorde pub-, bokaffärs-, skivbutiks- och museumsbesöken lite mer frekventa än vanligt.
   Time Out, aktivitetsbibeln för alla London-besökare, hade då ett tema kring de bästa sångerna om London. Med alla de självklara valen ”Waterloo sunset”, ”Itchycoo park”, ”London calling” och ”A rainy night in Soho”. Men jag saknade en låt, Elvis Costellos ”London’s brilliant parade”, en alldeles underbar skildring i ord, musik och tradition av den stad i världen jag kommit att älska allra mest.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (63)
Blogg (529)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Krönikor (181)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (177)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< November 2006 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30      

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...

Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...

Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...

Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.