Blogginlägg

Festen ska inte analyseras sönder i detalj

Postad: 2018-03-18 15:55
Kategori: Live-recensioner



Bilder: Anders ErkmanKarin Wistrand gjorde ett intressant gästinhopp på Tullamore Brothers St Patrick's Day-konsert. Och Kajsa styrde bandet rätt med sin fiol.

Foto: Anders LarsenFull trängsel framför scenen på Clarion Hotel.

TULLAMORE BROTHERS
Clarion Hotel, Örebro 17 mars 2018
Konsertlängd: 21:06-22:48 (102 min)
Min plats: ca 4 meter till vänster om scenen.


FÖR ANDRA ÅRET I RAD STOD TULLAMORE BROTHERS på Clarion Hotel och firade den irländska nationaldagen, St Patrick's Day, på exakt rätt datum. I den fullpackade foajén var det fest, glam och irländskt klingande folkmusik när den är som bäst. Den nya stora scenen och dess centrala placering har kanske gjort trängseln än mer påtaglig i lokalen men en sådan här kväll var atmosfären så mycket viktigare än att se och höra bra. I det senare fallet fick man välja, där ljudet var som bäst såg man inte så mycket och där jag stod, med perfekt utsikt över scenen, hörde man lite sämre.
   Mitt i trängseln stod den duktige ljudmixaren Filip och försökte balansera ljudet som bäst efter sin förmÃ¥ga medan vi andra försökte bana vÃ¥r väg till den endast för kvällen installerade Guinness-kranen.
   I traditionell ordning hade bandet engagerat dansare frÃ¥n Irish Dance Project, den här gÃ¥ngen tre stycken, som utförde hisnande konster med bÃ¥de fötter och ben medan Tullamore-bandet kompade.
   För andra Ã¥ret i rad hade St Patrick's Day-konserten en specifik gästartist som höjde upp det traditionella svänget till en fulländad konsertupplevelse. Det var ett lyckat grepp redan förra Ã¥ret, dÃ¥ Nikola gästade, och blev i Ã¥r än mer intressant när Lolita Pop-sÃ¥ngerskan Karin Wistrand gick upp pÃ¥ scen och gjorde tvÃ¥ covers och tvÃ¥ Lolita-lÃ¥tar i förvÃ¥nansvärt fräscha arrangemang.
   Kopplingen mellan Karin och Tullamore-bandet är faktiskt mer naturlig än det ser ut pÃ¥ pappret. Lolita-lÃ¥ten "Sheltering sky" har enligt uppgift funnits med i Tullamore-repertoaren tidigare och Lolita Pop hade smÃ¥ folkmusikinfluenser mot slutet av bandets existens.
   Nu, för andra gÃ¥ngen pÃ¥ en mÃ¥nad, fick jag mig till livs ett perfekt musikaliskt möte mellan Karin och det kompande bandet. Förra gÃ¥ngen, pÃ¥ Örebro Stadsmissions arrangemang i Konserthuset, var det DSH5 som överraskade pÃ¥ helt nyarrangerade Lolita Pop-lÃ¥tar och nu fick Tullamore Brothers chansen att visa hur skickliga de är att spela lÃ¥tar frÃ¥n rockgenren. Karin inledde med "Come to me", frÃ¥n Lolitas sista album "Blumenkraft" (1992) och kanske var det en lite för lugn lÃ¥t för den feststimmiga publiken men bÃ¥da Waterboys-lÃ¥tarna "A man is in love" och "Fisherman's blues" plus "Sheltering sky", ocksÃ¥ frÃ¥n "Blumenkraft", visade att det här samarbetet kanske har en framtid.
   Egentligen blev kvällens övriga repertoar mer som en del i festen, som inte ska analyseras sönder i detalj, men det var en lÃ¥t, "Tramps and hawkers", som fastnade i mitt huvud. Den var pÃ¥ inget sätt ny i Tullamores repertoar, lite vemodigare, lite känsligare sjungen av Olle Unenge och i ett lite mänskligare tempo i den annars ofta hetsiga repertoaren. Olle tog inte upp kampen med exempelvis Luke Kellys uttrycksfulla röst i Dubliners-arrangemanget av samma lÃ¥t men framförandet blev ändÃ¥ ett minne för kvällen.
   Som ni kan se pÃ¥ setlistan nedan (författad av bandets Kajsa Zetterlund) var kvällen fylld av gamla och ännu äldre folkmusiklÃ¥tar. Ser listan pÃ¥ lÃ¥tar kortfattad ut ska ni veta att flera av titlarna är medleys där bÃ¥de tre och fyra lÃ¥tar samlas under samma namn. Där exempelvis den alltid lika vackra "The leaving of Liverpool" och den obligatoriska "Whiskey in the jar" fanns med men inte är utskriven i detalj.




/ HÃ¥kan




Beatles (63)
Blogg (531)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (178)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Mars 2018 >>
Må Ti On To Fr Lö Sö
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.