Blogginlägg
42 minuter blev 60
Bilder: Anders Erkman
Foto: Anders Larsen
OLLE UNENGE med BAND
Clarion Hotel 22 november 2014
Konsertlängd: 20:04-21:04 (1 timme)
Min plats: Stod i baren ca 10 m från scenen.
Olle Unenges första album "Det kunde förvisso vara värre..." i eget namn, som släpptes i veckan, följdes av en konsert på Clarion Hotel i lördagskväll. Skivan har ibland kallats solodebut. Men Olle är knappast solo på skivan och det är väl ganska förmätet att efter 50 år i musikens tjänst tala om debut för en så rutinerad artist.
Efter åren i Tullamore Brothers är Olle så starkt förknippad med irländsk folkmusik att steget över till egna sånger på svenska har varit långt i många lyssnares tankar. Inte desto mindre var det därför viktigt att bevisa hur det nya konceptet fungerar även på scen.
Till sin hjälp har Olle på skiva haft tio musiker och sångare och samma lysande och färgstarka sällskap ackompanjerade honom på scen, se lista nedan, för att så noggrant som möjligt reproducera soundet från skivan. Till det storslagna eventet krävdes en stor och bred scen men arrangemangen på skivan var som sagt omväxlande och blev på scen lika varierad vilket fick till följd att musikerna oavbrutet bytte plats bredvid Olle under hela konserten.
De nya låtarna framfördes i samma ordning på konserten som på skiva och det var ofta en sann njutning att få uppleva hur de olika arrangemangen fungerade så fint även på scen. Hur grekiska instrument blandades med elgitarrer, keyboards och trummor bredvid akustiska gitarrer, mandolin och fiol. Ett i praktiken komplicerat projekt som efter detaljerade förberedelser resulterade i ett bedövande gott betyg.
Tillsammans med Olles sedvanligt underhållande mellansnack förvandlades den 42 minuter långa skivan till en konsert på ganska exakt en timme utan extralåtar och utan spontana snedsprång.
Olle Unenge, sång, akustisk gitarr
Simon Nyberg, akustisk gitarr, banjo, mandolin
Robin Mossberg, kontrabas, elbas
Mats Lindström, elgitarr
Kajsa Zetterlund, fiol, sång
Mathias Alf, trummor, cahon
Joacim Dubbelman, klaviatur
Bengt Olov Johansson (YaMas), bouzouki
Eveline Ruijter (YaMas), dragspel, baglamadaki
Nana Johansson (YaMas), sång
Anders Abrahamsson, sång
Låtarna på konserter:
1. Vid Denna Blåa Dörr
2. Skål För Min Fader
3. Det Här Gamla Tåget
4. Långsamt Väder
5. Kejsarens Nya Kläder
6. Flod på väg
7. Vykort Från De Små Cykladerna
8. Mellan Ebb Och Flod
9. Det Kunde Förvisso Vara Värre...
10. Traneberg
/ HÃ¥kan
"Det kunde förvisso vara värre..."
Larm #8: juni 1978
| << | November 2014 | >> | ||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | |||||
| 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
| 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
| 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Janne Lennell 3/06: Avundsjuk på att du har Kjells album...vill ha :)..men grattis till dig!...
Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...
Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...
Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...
Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...
Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...
Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...
Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...
Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...
Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker.
Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress.
Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt.
E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: