Blogginlägg

”Limbo”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 13/8 1999.

ELDKVARN
Limbo
(MNW)

Tiden börjar rinna ut. I allmänhet för oss alla och i synnerhet för grabbarna i Eldkvarn.
   Århundradets sista Eldkvarn-platta genomsyras av en trötthet, en kreativ stelhet och en desperation att vilja men inte kunna. Skivbolagsbytet förklaras med nystart och nya tankar. Men resultatet, innehållet på skivan, talar delvis ett annat språk. Med texten i centrum, den här gången mörka och allvarliga, har Plura lämnat melodierna vind för våg och ofta, alldeles för ofta, förvandlat låtarna till stillastampande rytmer. Att de många gånger påminner om Anders F Rönnblom är det snällaste jag kan skriva.
   "Djävulens vagn", "Inte ens hundarna vill ha dej" och "27" (en grotesk låtlängd på drygt tio minuter), de tre tydligaste exemplen på Eldkvarns just nu negativa trend, är nån sorts likstel form av laidback-rap. OK, suggestivt kanske men jag gillar det inte. Inte ens katten står ut med det ilskna munspelet (spelat av producenten Peter LeMarc) på den förstnämnda låten...
   LeMarcs produktion har inte direkt lyft skivan som främst är inspelad live i studion vilket brukar föda en spontan och levande ljudbild men här blir det, förutom några inhopp på såg av Lotta Johansson, genomgående sömnigt.
   Några låtar har dock den klassiska Plura-stämpeln. När han sjunger country ("Du älskar inte mej"), i valstakt ("Nådens hand") eller en känslig ballad ("Huvudet högt") blir det liksom underhållande utan att vara ett dugg nydanande.
   Och inledningslåten "Som om du var här" har en sorts dramatik som saknas på skivan i övrigt. Singellåten "Samma sort" har hitpotential, det kunde vi höra på konserten i april, men vekt congaskryddat arrangemang gör helheten på skiva lättviktig och bortslarvad.

/ Håkan

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.