Blogginlägg

”Well well well”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 8/9 2008.

Eva Eastwood
Well well well
(Darrow/Bonnier Amigo)

Kanske var den luftiga ljudbilden på Eva Eastwoods förra skiva, "Ton of heart", att gå två steg för långt. Hennes rockabilly-marinerade publik kanske inte riktigt fattade galoppen. På nya skivan har Eva, som nu slopat sitt Major Keys i kompet, tagit ett steg närmare sin forna publik. För nu är det fet rock'n'roll med pop i refrängerna som är hennes musik.
   Det låter så otroligt bra om de första två låtarna att jag inledningsvis tror att jag lyssnar på uppföljaren till "Repeat when necessary" (Dave Edmunds) eller "Labour of lust" (Nick Lowe). Så långt svänger det nämligen tajt om bandet, Evas fantastiska röst och låtarna som är skrivna i himmeln där poprock regerar.
   Eva har fortfarande gitarristen Jesper Wihlborg vid sin sida och han spelar något av huvudroll i det nygamla soundet. Ibland "Shakin' all over"-aggressivt, stundtals Mark Knopfler-svajigt eller renodlat boogiedominerat som för tankarna till ZZ Top- och Status Quo-hållet. Just då lite för tungt och lite för traditionellt för att det ska låta riktigt fräscht 2008.
   Skivan är genomgående så snyggt och elegant producerat (av Eva själv) att jag måste jämföra soundet med Shania Twain eller Fleetwood Mac. Tämligen proffsigt men också stundtals lite opersonligt.
   Men när soundet ibland lämnar den där bedårande poprockiga fållan så har Eva en röst och ett kvalitativt och variationsrikt låtskrivande att luta sig tillbaka mot att det den här gången ändå slutar positivt om än inte helt fantastiskt.

/ Håkan

Peter Bergman 27/05: Deliverance = Den sista färden...

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.