Blogginlägg

Costello mötte Clinton

Redan i det andra programmet i serien ”Elvis Costello med gäster” (Svt2 lördagar kl 20.00) känns formen bekant och inspirerande. Lördagens gäst var förre presidenten Bill Clinton, eller William Jefferson Clinton som Elvis Costello presenterade honom som. Det blev mycket snack om jazz och saxofoner men ändå var samtalet så initierat att man satt där fastnaglad vid tv-rutan. Och lyssnade på de smarta frågorna, de spontana kommentarerna och de långa, utmejslade svaren.
   Och då spelade det ingen roll att det ibland handlade om trumpetspelaren Al Hirt, New Orleans-musikern som även haft en solokarriär. Jag minns hur hans ”Java” låg på Tio i Topp 1964.
   Efter en mycket svängig inledning på programmet där Elvis sjöng Elvis Presleys gamla ”Mystery train” berättade Elvis, Costello alltså, för Bill att det var James Burton som spelade gitarr blev han mycket förvånad och exalterad: ”Honom vill jag skaka hand med.”
   Bill inledde med att berätta en anekdot om Ronnie Hawkins, den gamle 50-talsartisten, som en gång fällde den obetalbara kommentaren att ”Det är ingen skillnad på mig och Elvis Presley, frånsett utseende och begåvning”.
   Bill berättade också att Steve Goodmans ”City of New Orleans” var hans favoritlåt.
   Programmets musikaliska del är i minoritet men temat var till viss del alltså Presley. Med Burton i en mer framträdande roll än förra veckan. När han drog några heta solon på sin gitarr målad med eldslågor.
   ”Mystery train” följdes av ”Baby let’s play house” och programmet avslutades med ren och skär jazz av den melodiska och lågmält musikaliska sorten. Med Charlie Haden (uppseendeväckande felstavat Hayden i eftertexterna), ståbas, och Pat Metheny, akustisk gitarr, med ”Is this America?”, skriven i samband med Katrina-katastrofen 2005, som avslutade programmet i en vemodig ton. Och Clinton fick då skaka hand med Burton.
   Upp till sju dagar efter sändning går det att se Costello-programmet på Svt Play.

/ Håkan

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...

Silja 13/02: Kul!...

Silja 10/02: Det var värst! Imponerande berättelse om all musik som du har fått uppleva i ...

Johan S 9/02: Det var inte illa! Ett helt liv i musikens tjänst! Bra jobbat Håkan!...

Christer 8/02: En sån där konsert som jag ångrar att jag inte gick in på, speciellt efter j...

Rikard Bengtsson 22/01: Dubbelgura-bilden är ju från Domino 1978. Den sista bilden på Lowe kan vara f...

Björn 24/12: Små marginaler, men den här är i topp år 2000 med The United States Air Forc...

Björn 23/12: Merry Jul o Gott Nytt År, tack för ännu ett år med ypperlig journalistik och...

Claus Stenhøj 24/10: "Bucket T" endast i Sverige? Se her: https://www.discogs.com/release/3904137-Th...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.