Blogginlägg från 2016-08-19
I min skivhylla: The Beau Brummels
THE BEAU BRUMMELS: The Beau Brummels (Warner Bros BS 2842)
Release: Juli 1975
Placering i skivhyllan: Hylla 1: Mellan en återutgivning (1975) av ett samlingshitalbum med Beau Brummels och ett album ("Dancing along the mohawk") med Jean Beauvoir, mannen med mohikanfrisyr som spelade bas i Little Stevens band 1983.
NÅGONSTANS SKA MAN BÖRJA OCH VARFÖR INTE inleda följetongen "I min skivhylla" (nästan slumpmässigt valda skivor) på första skivhyllan högst upp till vänster. Hyllan inleds, som sig bör i alfabetisk ordning, med 220 Volt och avslutas med "The fine art of surfacing" med Boomtown Rats. Upptäcker nu, och aldrig tidigare, att jag i konsekvensens namn borde ha 10cc-skivorna allra först på den hyllan. Men de fyra vinylalbumen med den engelska gruppen återfinns bland T-skivorna...
Den amerikanska gruppen The Beau Brummels blir premiärskivan i den här serien och det är något magnetiskt som har gjort att jag dragits till skivan i många år utan att närmare lyssna på den. Och kanske betyder det något att skivan fortfarande efter drygt 40 år har kvar den tunna cellofanen som ofta fanns runt USA-pressade skivomslag,
Jag letar i mitt minne vad som fick mig att köpa den här skivan våren 1975. Mitt allmänna countryrockintresse i mitten på 70-talet kan vara den största förklaringen. Eller var det producentnamnet (Lenny Waronker) som lyste starkt på baksidan av skivomslaget? Han låg ju bakom skivor med Randy Newman, Ry Cooder och Doobie Brothers debut... Var kanske förklaringen ännu simplare och direkt slumpmässig: Det snyggt grafiskt designade skivomslaget med den synnerligen läckra och eleganta grupplogotypen stack kanske ut i skivbutikens nyhetsfack. Återföreningstrenden just då kan också var en anledning. Byrds hade ju lyckats utmärkt bara några år innan.
Det då tio år gamla men stiliga gruppnamnet hade kanske också satt sina spår i mitt minne från när hits som "Laugh, laugh" och "Just a little" härjade på USA-listan 1965. Däremot var gruppens framgångar snart övergående och när Beau Brummels under 1967 och 1968 blev en typisk albumgrupp var jag inte närvarande. Dessvärre, kan jag tillägga idag, ty gruppens "Bradley's barn" (1968) är i mina öron idag en perfekt countryrockskiva med ett sound som även genomsyrade comebacken 1975.
"The Beau Brummels" har huvudsakligen ett akustiskt sound med ibland countryinfluenser, sångaren Sal Valentinos röst med sin breda amerikanska accent tillhör faktiskt kategorin klassiskt personliga popröster och bandets Ron Elliott var en låtskrivare av rang från början till slut.
Inför återföreningen 1974 samlades faktiskt hela originalbandet, förutom Valentino och gitarristen Elliott också trummisen John Petersen, basisten Declan Mulligan och gitarristen Ron Meagher, som spelade in det här albumet. Men Meagher hoppade av innan skivan gavs ut och finns inte med på gruppbilden på skivomslagets baksida. Där låttitlarna för övrigt är tryckta i helt fel ordning... Men det gör inte så mycket för skivan är av jämn och mogen kvalité. Och nyinspelningen av gruppens 1965-singel "You tell me why" är en formidabel öppningslåt och sätter därefter prägel på hela albumet.
Countryrockiga "Gate of hearts" med ett läckert elgitarrsolo, "Goldrush" med ett snyggt akustiskt gitarr-intro, Neil Young-doftande "The lonely side" och singer/songwriter-liknande "Today by day" heter övriga toppar på skivan.
/ HÃ¥kan
| << | Augusti 2016 | >> | ||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
| 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
| 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
| 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
| 29 | 30 | 31 | ||||
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker.
Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress.
Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt.
E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: