Blogginlägg från juli, 1993

Ulf Lundell på Skeppsholmen

Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 27/7 1993.

ULF LUNDELL
Skeppsholmen, Stockholm 13 juli 1993

Om det oberäkneliga sommarvädret är sämre i år än förra året men bättre än året före vet jag uppriktigt sagt inte.
   Vad som däremot gör sommaren 1993 unik är den skärpta Ulf Lundell-turné som drar genom landet. Och till slut på turnéns sista spelning, når Örebro 8 augusti för en konsert i Stadsparken.
   Alla rapporter och egna studier i ämnet lovar gott inför Lundell-besöket. På en turné som inte bara är publiksuccé och ständigt bjuder på överraskningar, nya låtar och ovanliga tolkningar.
   Sommarens turné verkar också bli första gången som Ulf Lundell står distansen ut . Både på den tretimmarskonserten och den allt längre och intensivare turnén.
   Premiären i början på juni var succé. Själv såg jag framträdandet i Karlstad några veckor senare och blev imponerad av låtval, kompband och Lundells skärpa.
   Nu senast fick jag förmånen att uppleva Ulf Lundell på riktig hemmaplan på Skeppsholmen i Stockholm inför en stor jublande publik och en skara fanatiker. Och skärpan fanns kvar liksom de historiska ögonblicken och många överraskningarna.
   Bandet bakom Lundell har växt musikaliskt och har blivit en explosiv och flexibel enhet som nu allvarligt kvalificerat sig för utmärkelsen som Lundells bästa kompband genom tiderna. Vem trodde det 1982 och 1985 och de då namnkunnigare banden och de exempellösa framgångarna.
   Lundell-konsertens utseende är ständigt föränderligt och jag fick i Stockholm höra ett helt omkastat mittenparti, dit de båda extralåtarna ”Den vassa eggen” och ”Skyll på stjärnorna” flyttats, och ännu en ny låt.
   Plus överraskningarna då Lundells 16-årige son Carl fick spela gitarr på den svenska versionen av Neil Youngs ”Cinnamon girl”, ”Min vandrande vän”.
Och när sedan stråkförstärkta ”Isabella” avslutade hela konserten låg det magi i luften och vi var överens om att en starkare och mer skärpt Lundell har vi nog aldrig upplevt tidigare på scen.
   Lundell 1993 är en man som vågar ta risker.
   - Det är inte lätt det här. Det är därför vi gör det, sa han inför den sista låten medan violinerna intog scenen.

Ulf Lundell: gitarr, munspel och sång
Sten Booberg: gitarr, mandolin, synt och sång
Magnus Tengby: gitarr
Hasse Engström: keyboards
Björn Gideonsson: trummor
Thomas Hultkrantz: bas
Ebba Forsberg: dragspel och sång
Maria Blom: sång
Carl Lundell: gitarr (på "Min vandrande vän")

Ute på vägen igen
Rött
Jag gav bort allt
Tre bröder
Bente
Danielas hus
Hon gör mej galen
Älskad och sedd
Evangeline
Rom i regnet
Gränsen
Nytt liv
Skyll på stjärnorna
Den vassa eggen
Chans
Stort steg
Lycklig, lycklig
När jag kysser havet
Kär och galen
Vid din grind igen
Öppna landskap

Extralåtar
Laglös
Dansa nu
(Oh la la) Jag vill ha dej
Sextisju, sextisju
Min vandrande vän

Extra extralåt
Isabella (med stråkar på scen)

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.