Blogginlägg från 2023-05-19

Covers Special: Linda Ronstadt 1970

LINDA RONSTADT: Silk purse (Capitol, 1970)

JAG VÄLJER ATT INLEDA MIN SOMMARSPECIAL om Linda Ronstadts 70-talsalbum med ”Silk purse” som släpptes våren 1970. Linda hade visserligen solodebuterat ett år innan med sitt första album i eget namn, ”Hand sown... homegrown”, men det var från ”Silk purse” och framåt som hennes karriär bara växte och växte, både musikaliskt och kommersiellt.
   På debuten producerades Linda av Chip Douglas, som hade gjort samma sak på Monkees och Turtles skivor tidigare, men på andra soloalbumet var det Elliot F Mazer som tog hand om jobbet som både producent, tekniker och arrangör på några låtar. Han började sin producentbana tidigt på 60-talet men skulle på 70-talet bli ett uppskattat namn på flera Neil Young-skivor, bland annat ”Harvest”, ”Time fades away” och ”Tonight's the night”.
   ”Silk purse” är inspelad i Nashville och det vilar en tung countryklang över arrangemang och på sättet Linda sjunger de flesta låtarna här. Arrangemangen doftar ofta typisk country med fiol, steelguitar och munspel i centrum. Instrument som framförs av anonyma musiker vilket gör lyssnandet lite mindre intressant. Inte heller får vi veta vem som sjunger den fina manliga andrastämman på ”He dark the sun”. Kanske är det Gene Clark, en av låtskrivarna?
   ”Silk purse” är ett kort och snärtigt album på tio låtar med en speltid på under en klart underhållande halvtimme där låtinnehållet ändå pendlar mellan countrystuket i ”Lovesick blues” (mest känd med Hank Williams) och ”Mental revenge” och fina ballader som ”Nobodys”, ”Long, long time” och ”He dark the sun”.
   Blandningen av rena covers och unika originallåtar började redan här, under 70-talets första månader, att prägla Linda Ronstadts skivor och bli mer regel än undantag under hennes fortsatta skivkarriär.
   På ”Silk purse” är det okände Gary Whites låtskrivande som väcker både beundran och nyfikenhet. Hans ”Long, long time” är med Norbert Putnams mustiga stråkarrangemang kanske albumets absoluta höjdpunkt. Låten släpptes också på singel och blev med en 25:e-placering Lindas första lilla notering som soloartist på USA-listan.
   Det var genom sin vän David Bromberg som Linda kom i kontakt med låten och sedan också Gary själv. Linda och David såg Gary uppträda på Cafe Au Go-Go i New York. Efteråt träffade de Gary och det resulterade i att Linda spelade in ytterligare en Gary White-låt, ”Nobodys”, på albumet. Han sjunger dessutom andrastämman på Paul Siebels låt ”Louise”.
   Märkligt nog var och är Gary White fortfarande okänd som både låtskrivare och artist. Under 60-talet var han medlem i gruppen Circus Maximus, tillsammans med bland annat Jerry Jeff Walker, som gjorde två album som dock inte innehåller några Gary White-låtar.


Side one

1. "Lovesick Blues" (Cliff Friend/Irving Mills) 2:07
1922. B-sida till singel ("Waikiki, I hear you calling me") med Elsie Clark.
2. "Are My Thoughts with You?" (Mickey Newbury) 2:47
1968. Från albumet "Harlequin melodies" med låtskrivaren.
3. "Will You Love Me Tomorrow" (Gerry Goffin/Carole King) 2:27
1960. Singel ("Tomorrow") med The Shirelles.
4. "Nobodys" (Gary White) 2:56
Original.
5. "Louise" (Paul Siebel) 3:25
1970. Från albumet "Woodsmoke and oranges" med låtskrivaren.

Side two

1. "Long, Long Time" (Gary White) 4:21
Original.
2. "Mental Revenge" (Mel Tillis) 2:46
1966. Singel med låtskrivaren.
3. "I'm Leaving It All Up to You" (Don Harris/Dewey Terry) 2:21
1957. Singel ("Leavin' it all up to you") med Don & Dewey.
4. "He Dark the Sun" (Gene Clark/Bernie Leadon) 2:40
1968. "She darked the sun" från albumet "The Fantastic Expedition of Dillard & Clark" med Dillard & Clark.
5. "Life Is Like a Mountain Railway" (Traditional; arranged by Elliot Mazer and Linda Ronstadt) 3:24
1918. Singel ("Life's Railway to Heaven") med Edward Allen and Charles Hart.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.