Blogginlägg från 2023-07-26

Eldkvarn brinner igen – för sista(?) gången

Postad: 2023-07-26 20:40
Kategori: Live-recensioner



Bilder: Olle Unenge

ELDKVARN
Götaparken, Norrköping 25 juli 2023
Konsertlängd: 19:16-21:30 (134 min)
Min plats: Ca 50 m från scenen.


NÄR VI LÄMNADE NORRKÖPING STRAX efter lunch idag var det med Eldkvarns musik ringande i öronen. Mest för att Pluras gamla band laddade och soundcheckade för sin sista(?) konsert i det som blev en tvådagarsfestival i Norrköping som skulle sluta cirkeln kring bandets mer än 50 år gamla historia. Det färska minnet av tisdagskonserten värmde just då också positivt hjärtat.
   Konserten igår, imponerande drygt två timmar lång, kan väcka förhoppningar på en fortsättning men det var ett delvis sargat, av sjukdom drabbat där bristande kondition och ryggproblem var orosmoln på en annars molnfri himmel. Inför drygt 5000 personer i publiken gjorde Plura och Eldkvarn sin kanske viktigaste, måhända näst sista men förhållandevis bra konsert som ett godkänt statement.
   Det var tämligen kaotiskt vid insläppet, där kön av konsertbesökare ringlade sig lång och mäktig, till det tillfälliga festivalområdet i Götaparken mittemot Centralstationen i Norrköping. Trångt innanför grindarna och oron växte för några minuter när arrangören 19:11 meddelade att bandet väntar på att hela konsertpubliken ska infinna sig innan konsertstart. Fem minuter senare smög Plura & Co igång konserten med den 12 minuter långa starkt bluesinfluerade och suggestivt tunga ”27”.
   Inledningen på en konsert som hade kallats både comeback, återförening och final överraskade mig. Innan Norrköpingskonserten hade jag upplevt Eldkvarn 28 gånger tidigare men den här gången förvånade mig starten av bandets konsert. Men det skulle på något sätt bli ett tecken på vad vi skulle förvänta oss med en dominans av lite mer tänkvärda och långsamma låtar. Inte alls så koncentrerat hitdominerat utan med många överraskande och fantastiskt bra nedslag i en fantastisk låtkatalog. Det fanns till och med lite soultendenser i kvällens version av låten.
   Nu, åtta år efter Eldkvarns sista officiella konsert, fick jag möjlighet att lyssna, förundras och väldigt ofta imponeras av Pluras fantastiska låtskrivande som jag aldrig tänkte på när jag såg bandet nästan varje år under decennier mellan 80-, 90-, 00- och 10-talet. Nu var ljudet dessutom alldeles perfekt och Plura sjöng med sin bästa stämma. Däremot var det lite si och så med mellansnacken.
   Efter den överraskande lugna eftertänksamma starten, med textraden ”inte min stad längre”, kom den första men inte den sista Norrköpingsinspirerade texten, ”3:ans spårvagn genom ljuva livet”. Just det spårvagnsnumret passerar idag några hundra meter från kvällens konsertplats på väg till Vidablick eller Klockaretorpet. (Se bild nedan).
   På ”3:ans spårvagn...” gjorde en av extramusikerna, Marcus Olsson, en himmelsk insats på saxofon med ett solo som inte var sämre än Claes Carlssons originalinsats 1981.
   Redan här hade publikens allsångsintentioner avreagerat sig och fortsatte på Eldkvarns senaste hit, ”Fulla för kärlekens skull” och ”Alice” (där ”snön föll”-ramsan från publiken samsades med bilden på stora skärmen)
   Den näst sista(?) konserten på Eldkvarns långs historia hade flera höjdpunkter med låtar som jag tidigare har försummat. Exempelvis ”Bättre än dig” med Marcus Olssons orgel och ”Som om du var här”, första extralåt, där det musikaliskt exploderade och blev nästan magiskt.
   Under ordinarie konsertavdelningen fyrade Eldkvarn av några av sina största och mest kända låtar med ”Kungarna från Broadway” (när annars sittande basisten Tony Thorén var uppe på benen), ”Kärlekens tunga” och Carlas ”Kungsholmskopplet” som tunga höjdpunkter. Alla är ju, tillsammans med ”Konfettiregn” som vi aldrig fick live, nominerade som bästa avsltuningslåt men det blev inte så.
   Den kanske allra bästa och mest passande finallåten ”Pojkar, pojkar, pojkar” avslutade huvudavdelningen som sedan följdes av ett rekordlångt sjok av extralåtar som kändes lite långt och utdraget men innehöll några fina ögonblick, bland annat Carlas båda ”Ingen lätt match, Bobbo” och ”Runt solen”.
   När vi stod och befarade att den gamla Cornelis Vreeswijk-coverlåten ”Somliga går i trasiga skor” skulle avsluta konserten - blev det just det. En ganska uttjatad Eldkvarn-avslutningslåt som kanske är i publikens smak men har sina brister i en jämförelse med Pluras originalmaterial.


1. 27
2. 3:ans spårvagn genom ljuva livet
3. Fulla för kärlekens skull
4. Alice
5. Ta min hand
6. Jag är bättre än dej
7. Vår lilla stad
8. Nånting måste gå sönder (Markus Krunegård)
9. Ett hus på stranden
10. Landsortsgrabb
11. I skydd av mörkret
12. Kungarna från Broadway
13. Kärlekens tunga
14. Kungsholmskopplet (Carla Jonsson)
15. Jag är det hjärta
16. Pojkar pojkar pojkar 

Extralåtar: 

17. Som om du var här
18. Nerför floden
19. Ingen lätt match, Bobbo (Carla Jonsson)
20. Du älskar inte mej
21. Största skvallret i stan
22. Runt solen (Carla Jonsson)
23. Jag har gjort det igen (Adrian Modiggård)
24. Barn av sommarnatten
25. Somliga går med trasiga skor



/ Håkan

Riktigt kul - i en kvart

Postad: 2023-07-26 07:53
Kategori: Ingen



1988 VAR DET DRYGT 10 ÅR sedan den engelska punkvågen firade triumfer så det engelska rockbandet UK Subs var lite sent ut när de kom till Örebro i januari 1988.
   UK Subs var aldrig något stort och viktigt i den engelska punkeran, albumdebuterade 1979 med "Another kind of blues", men frontmannen och sångaren Charlie Harper fanns fortfarande med i gruppen 1988. Övriga medlemmar den här kvällen, som alltså inte var så oförglömlig, var trummisen Tezz Roberts, basisten Alvin Gibbs och gitarristen Alan Lee.


Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 22/1 1988.

UK SUBS
Kulturhuset/Rockmagasinet 20 januari 1988


1977, för elva år sedan, slog punkrockmusiken igenom med dunder, brak och ett helt nytt mode i släptåg. Fortfarande väntar vi på nästa av ny rockmusik men under tiden kan vi medrockmusikens hjälp återvända till den primitiva aggressionen som för ett decennium sedan betraktades som en revolution.
   I onsdagskväll stod UK Subs, ett av Englands punkband från den här tiden, på Kulturhusets scen. Högt tempo, outsinlig energi, våldsamma uttryck, utmanande poser och stundtals rasande effektiv rockmusik.
   Kulturhuset är Rockmagasinets nya namn men det mesta var sig likt. Den stora breda pelaren framför scenen stod förargligt kvar och lokalen är i skriande behov av fungerande luftkonditionering.
   PR-sinnade managers, skivbolag och bokningsfirmor vill så här i efterhand göra något stort av UK Subs. Men faktum är att de för tio år sedan spelade en mindre roll i skuggan av kanoner som Sex Pistols, Clash, Damned, Stranglers med flera.
   Men ändå har gruppen tydligen fortfarande en stor publik för Kulturhuset var överraskande välfyllt i onsdagskväll. Unga punkare och äldre fans dansade vilt framför scenen.
   Till en rockmusik som i dessa dagar är en nyttig energispruta. Som är riktigt rolig i en kvart, fullt acceptabel i en halvtimme men som sedan mot slutet blev enahanda.
   Att efter UK Subs konsert gå in på individuell kritik är, som det heter på sportsidorna efter en 0-0-match, ointressant. Men att Charlie Harper, ärrad och fårad sångare, leder sitt band för tionde året är dock anmärkningsvärt.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (62)
Blogg (515)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (242)
Krönikor (173)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (168)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Juli 2023 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31            

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Johan S 25/11: En riktigt gammal favorit!...

Björn 21/11: Hej Håkan! Som jag läser det har du inte blandat ihop något. "Geordie-sånga...

Peter 17/11: Haha, keep up the good work!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.