Blogginlägg från 2020-08-29

Dylan i en trädgård på öster i Örebro

Foto: Carina Österling


OLLE UNENGE & MATS HELLSTRÖM
Restalundsvägen 35, Örebro 28 augusti 2020.
Konsertlängd: 16-54-17:26 (32 min) och 17:41-18:13 (32 min) = 64 min.
Min plats: Sittande ca 6 m från ”scenen”.

AH, NU HAR ÄVEN JAG UPPLEVT EN TRÄDGÅRDSSPELNING med begränsade publikresurser. Min vän Janne Rindar arrangerade på fredagseftermiddagen ett musikaliskt möte mellan hans kompisar Mats Hellström och Olle Unenge. Göteborgaren Hellström och örebroaren Unenge har samma fascination för Bob Dylan. Och det blev också det övervägande musikaliska temat under den dryga timmen herrarna stod och underhöll ett 25-tal intresserade i Rindars trädgård, stundtals ”ackompanjerade” av glassbilen som cirkulerade i området och trumpetade ut sin närvaro.
   Olle och Mats hade bara träffats en gång innan konserten men samarbetet fungerade smärtfritt när de med hjälp av sina fint klingande akustiska gitarrer perfekt tolkade Dylans låtskatt. Och jag, som är långtifrån någon expert på området, fick höra några för mig mindre kända låtar (”Highway 51”, med en lite tuffare klang i gitarren, och ”One more night”) som gjorde upplevelsen extra spännande och underhållande.
   Olle gick lite utanför ramen när han framförde sin sedvanligt engagerande svenska tolkning av ”Farwell Angelina” som ”Farväl vackra Sara”, sjöng (med skotsk accent för första gången offentligt!) den skotska folksången ”The sharing is not for you” och den irländska ”The Galway shawl”. Vilket naturligtvis uppskattades lika mycket som repertoaren i övrigt.
   ”The Galway shawl” må vara irländsk folkmusik men låten har en vacker och intressant koppling till Dylan. Han har inte själv gjort den på skiva men första gången han befann sig i en inspelningsstudio, september 1961, för att spela munspel på Carolyn Hesters tredje album fanns låten med. Påhittigt, Olle!
   Mats berättade gärna historier kring låtarna och förklarade att Dylan hämtat sina influenser från blueslåten ”St James Infirmary” innan han sjöng ”Blind Willie McTell”. Medan Olle gärna ville berätta att Dylan hämtat många av sina sånger från Irland. Han fick för övrigt lite problem med texten i ”Love minus zero/No limit” men det är ju högst förklarligt när man ska sjunga Dylans poetiskt komplicerade textrader. Och problemet bevisade snarare mer närvarokänsla än slarv.
   Demokratiskt delade herrarna på utrymmet vid mikrofonen på varannan låt och gjorde konsertens minst överraskande låt, ”Blowin' in the wind”, som en storslagen duett.


Song to Woody (Olle)
New morning (Mats)
Farväl vackra Sara (Olle)
Highway 51 (Mats)
Girl from the north country (Olle)
One more night (Mats)
Love minus zero/no limit (Olle)

Blind Willie McTell (Mats)
The Galway shawl (Olle)
Tangled up in blue (Mats)
One too many mornings (Olle)
If not for you (Mats)
The sharing is not for you (Olle)
Blowin' in the wind (duett)

/ Håkan

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Johan S 25/11: En riktigt gammal favorit!...

Björn 21/11: Hej Håkan! Som jag läser det har du inte blandat ihop något. "Geordie-sånga...

Peter 17/11: Haha, keep up the good work!...

Peter 17/11: Nu har du nog blandat ihop det... Brian Johnson sjöng inte i Guns´n Roses, men...

Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...

Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...

Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...

per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...

Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.