Blogginlägg
50-tal: #24. "The hippy hippy shake" (1959)
CHAN ROMERO
The hippy hippy shake
(Del-Fi)
DET VAR NATURLIGTVIS THE SWINGING BLUE JEANS då omskakande version av "Hippy hippy shake" (utan "The" i början) som först introducerade låten för mig i februari 1964. Liverpoolgruppen hade släppt låten på singel i december 1963 och 1 februari 1964 gick den som nykomling på Tio i Topp in som nummer ett direkt där den avlöste The Beatles "I want to hold your hand". Den ruskade onekligen om i mitt 11-åriga ständigt musiklyssnande liv.
Då hade jag inte en aning om låtens historia eller ursprung och att rötterna gick att finna i 50-talets rock'n'roll-generation. Jag hade då inte heller något som helst minne av att låten figurerat på Tio i Topp redan i augusti 1962 med Maori Hi Five, en grupp från Nya Zeeland som till och från bodde i Sverige vid den tidpunkten. Jag har inte hört den gruppens tolkning av låten men tvivlar på att den kan konkurrera med Swinging Blue Jeans Walter J. Ridley-producerade version av Chan Romeros genombrottslåt från 1959.
Chan Romeros original är dock inte långt efter hitversionen från 1964 fast den spelades in under helt andra och resursfattigare förutsättningar i juni 1959. Av naturliga skäl äger originalinspelningen inte alls samma tekniska finess men lever i allra högsta grad på närvarokänslan, den hickande sången och det explosiva arrangemanget som Chan och bandet trollade fram i studion.
Chan, eller Robert Lee som hans förnamn egentligen är, föddes 1941 av föräldrar med både spanskt, indianskt, mexikanskt och irländskt ursprung. Han fick sitt nya förnamn av sin farfar och blev tidigt genuint musikintresserad. Inkörsporten var country (Hank Williams, Hank Snow och Jimmie Rodgers) men när han fick se och höra Elvis Presleys version av "Hound dog" 1956 blev han rock'n'roll-frälst.
1958, som 17-åring, åkte han till East Los Angeles och skrev då "The hippy hippy shake" och försökte få skivbolaget Specialty intresserad men de nappade inte riktigt. Tillbaka i sin hemstad i Montana bildade han ett band och blev intresserad av en artist med samma etniska bakgrund som han själv, Ritchie Valens. Dock omkom Valens i den tragiska flygolyckan i februari 1959 innan de träffades. Genom sin manager fick Chan våren 1959 kontakt med Valens manager Bob Keane i Los Angeles som var på jakt efter en efterträdare till Valens. Chan blev snabbt kontrakterad av samma skivbolag som Valens, Del-Fi, och gick i juni 1959 in i samma studio (Gold Star Studios, Hollywood), med samma musiker på samma skivbolag som Valens, och spelade in "The hippy hippy shake".
Musikerna på inspelningen gör verkligen väsen av sig på alla sina 103 sekunder: Rene Hall, sologitarr och 6-strängad bas, Irving Ashby (från Nat King Coles trio), ståbas, Barney Kessel, kompgitarr, och Earl Palmer, trummor.
För andra veckan i rad på min 50-talslista har jag valt en artist från det sena decenniet med en förhållandevis kort karriär, jämför med Vince Taylor. Både Romero och Taylor skrev ändå in sig i musikhistorien med sina legendariska låtar. Dock blev Romeros "The hippy hippy shake" inte den stora USA-hit som den verkligen är värd. Hans inspelning slog bättre i Australien men låten har förevigt etsat sig fast i många artisters coverrepertoarer. 1961, 1962 och 1963 sjöngs den exempelvis av Paul McCartney när Beatles uppträdde.
77 år gammal lever Chan Romero än idag.
/ HÃ¥kan
Massiv succé för Magnus på hemmaplan
INTERVJUER 74-94: Phil Lynott (1983)
| << | November 2018 | >> | ||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | 3 | 4 | |||
| 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
| 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | ||
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker.
Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress.
Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt.
E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: