Blogginlägg

Berättelserna landar i verkligheten

MAGNUS LINDBERG
Live at hemma, Örebro 10 februari 2018
Konsertlängd: 19:33-20:20 och 21:04-21:47 (47 + 43 = 90 min)
Min plats: En meter till höger om Magnus gitarrhals.

SOM GOD REPRESENTANT FÖR ARTISTER som aldrig ger upp är det alltid en ynnest att lyssna på och uppleva Magnus Lindberg live. När arrangemanget på lördagskvällen dessutom ägde rum hemma hos arrangören Anders Damberg blev det än mer personligt. Med en ytterst samlad, lätt nervös men till slut avslappnad Magnus inför ett 40-tal åhörare som lyssnade andäktigt och koncentrerat.
   Konsert i hemmiljö, som börjar bli alltmer vanligt förekommande, var en ny erfarenhet för bÃ¥de Magnus och mig. I samtal innan konserten avslöjade han en viss osäkerhet över konceptet med publik alltför nära och att den intima känslan skulle bli obekväm.
   Men den eventuella oron var som bortblÃ¥st när han väl satte sig pÃ¥ stolen med det trygga notstället framför sig och en osedvanligt välklingande akustisk gitarr i sina händer. Och fyra norska(!) munspel till hjälp.
   Magnus var laddad med en repertoar som utlovade en hel del nytt material. Och bland konsertens lÃ¥tar var det en stark övervikt pÃ¥ material frÃ¥n de senaste tjugo Ã¥ren. Förutom avslutningen, med "TÃ¥rar över city", obligatoriska "Röda läppar" och det i sammanhanget nästan antika extranumret "MÃ¥nsken Peggie", blev lördagens konsert inte alls nÃ¥gon nostalgiuppvisning. Det kan ofta vara vanligt när äldre artister med lÃ¥ng karriär ställer sig upp och vill visa pÃ¥ dignitet och tyngd med sina äldsta hits.
   Visserligen är utrymmet för önskemÃ¥l ofta begränsat när Magnus Lindberg stÃ¥r pÃ¥ scen. MÃ¥nga och lÃ¥nga texter kommer inte alltid spontant och per automatik frÃ¥n en artist som genom Ã¥ren har skrivit sÃ¥ mÃ¥nga lÃ¥tar och han kan omöjligt minnas dem alla i detalj. Därför lÃ¥g textbladen som vanligt i strikt ordning pÃ¥ notstället. Men Magnus gjorde dock ett undantag när han vid andra avdelningens start med lite hjälp frÃ¥n publiken (Björn Stein) spontant plockade fram den tämligen obskyra lÃ¥ten "3 + 7 = 11" direkt frÃ¥n minnet.
   Där fanns ocksÃ¥ som utlovat nÃ¥gra ännu ej publicerade lÃ¥tar som planeras för ett kommande album som genom finansiellt stöd via crowdfunding ska göra det möjligt för skivan att se dagens ljus.
   LÃ¥tar som "I alla mina drömmar" och "Hjärta av guld" hade jag visserligen hört vid tidigare tillfällen, Heaven's Door i februari 2016 och Lasse i Parken i augusti 2016, men fick här ytterligare nÃ¥gra genuint välskrivna och typiska Magnus Lindberg-lÃ¥tar. Inte sÃ¥ sällan riktade till hans fru Larissa som i vanlig ordning fanns med i Dambergs vardagsrum.
   Man kan tycka att allt är skrivet i den här genren men Magnus hittar ständigt nya vinklar i ämnet. Stora ord men med en poetisk klang som fÃ¥r hans berättelser att landa i den fysiska verkligheten pÃ¥ ett väldigt trovärdigt sätt. Och han lyckas även tonsätta de ofta lÃ¥nga textraderna pÃ¥ ett personligt sätt.
   Bland lördagskvällens starkare konsertögonblicken minns jag allra bäst tvÃ¥ lÃ¥tar frÃ¥n ett helt felproducerat album 1989, "Det kommer en vind". Kvällens versioner av "Starkare" och "Tystnaden" gav lÃ¥tarna full upprättelse och blev mina höjdpunkter tillsammans med "FrÃ¥n en mörk, mörk himmel" och "I väntan pÃ¥ vadÃ¥". Även hatlÃ¥ten "Varje gÃ¥ng du faller ner" tillhörde topparna fast jag i det sammanhanget hellre hade hört "Jag ska se när du brinner". Sedan var det synd att Magnus förkastade publikönskemÃ¥let pÃ¥ "Dina bruna ögons man".

LÃ¥tlista:

Vinden vänder NY
Tro på dig
För oss
Från en mörk, mörk himmel
Den risken finns
När jag ser dig
I alla mina drömmar NY
Lycklig man
När hoppet tänds
Varje gång du faller ner
Starkare

3 + 7 = 11
När sekunderna försvinner NY
Dansa med mig
Tystnaden
Jag har aldrig vart i Memphis
I väntan på vadå?
Allt som jag kan ge dig
En ensamvarg
Tårar över city
Röda läppar

Extralåt
MÃ¥nsken Peggie


Foto: Anders DambergTrivsamt i Anders Dambergs vardagsrum tillsammans med Magnus Lindberg.

/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.