Blogginlägg
Gemytligt kaos när Kim drog storpublik
Kim Larsens "Jungle dreams"-album var inte hans största höjdpunkt, precis som jag skriver i recensionen, men han lyckades leva på den New York-inspelade skivan över ett helt år. Fram till juni 1982 då han både besökte Örebro igen och agerade förband till Rolling Stones på Ullevi existerade det amerikanska bandet som också gick under namnet Jungle Dreams och leddes av Joe Delia.
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 10/8 1981.
KIM LARSEN
Brunnsparken, Örebro 7 augusti 1981
Dansken Kim Larsen har flyttat till New York men behåller sitt stora publikintresse i Sverige. Inte ens åska och regn kunde hindra storpubliken från att komma till Brunnsparken och Allehanda Rocks fredagskonsert i Regnbågen.
Efter det katastrofala New York-inspelade albumet "Jungle dreams", som på sin höjd innehåller två acceptabla spår, som kom i våras hade Kim Larsen mycket att ta igen den här kvällen.
Albumet har blivit en orolig lekstuga för klaviaturkillen Joe Delia som också har producerat, synthesizerdominerat, listmusik av ordinärt amerikanskt snitt och väldigt långt från den sanna rockmusiken Larsen så entusiastiskt sjunger om på öppningsspåret "Rock'n'roll i city".
De skapliga försäljningssiffrorna får väl främst "skyllas" på den enorma popularitet Kim grundlade i Gasolin och framgångsrikt byggde vidare på sitt danska soloalbum.
Teknokraten Delia fanns också med på scen tillsammans med tre helt oetablerade amerikanska musiker, Hans dominans var inte lika stor live men då konserten huvudsakligen innehöll låtar från senaste skivan framhävs hans synthesizerlek ändå i alltför hög grad.
Majoriteten av den stora publiken var märkligt sansad under huvuddelen av konserten och visade egentligen bara spontana känslor när Kim drog några av sina gamla klassiker som "Lille du" och "This is my life". Det gemytliga danska språket ligger definitivt mycket bättre i Kims mun än det engelska. För det amerikanska kompet var dessa låtar nya och man har hört både bättre och mer genomarbetade versioner förut. Men för den stora publiken räckte det för att skapa lite bekant kaos.
Kim Larsen spelade också åtskilliga helt nyskrivna låtar som kommer på ett kommande album. Låtar som hade ett distinkt och rockbaserat sound. Ibland nästan åt rockabillyhållet. Ett lovande steg i rätt riktning.
Publiksuccéerna avlöser varandra i Brunnsparken. På söndag lär det bli trångt i Regnbågen. Då kommer Sveriges populäraste grupp, Gyllene Tider, till Allehanda Rock.
/ Håkan
Ian MacLagan (1945-2014)
Larm #9: november 1978
<< | December 2014 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 |
Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...
Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...
Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...
per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...
Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...
Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...
Silja 31/07: Var finns scenen sonheter Innergården?...
Olle Unenge 31/07: ”Men jag var mycket äldre då. Jag är yngre än då nu.”...
Ralph Svalander 7/07: Så kul att läsa detta. Jag var där. Har funderat på när det var. Trodde 71...
Silja 2/07: Ingen The Weight utan mitt önskemål!...


Kommentarer till blogginlägget: