Blogginlägg

"Sidekick stories"

FAVORITE HIPPIES
Sidekick stories
(Rootsy)

Både stavningen av bandets namn och utformningen av bandets USA-influerade logotype skvallrar om amerikanskt inspirerad rockmusik fast medlemmarna i bandet ursprungligen härstammar från norra Norrland. Bandets huvudroll spelas av Örjan Mäki, gitarrist och tidigare medlem i countryrotade Willy Clay Band, som här får utlopp för sina rockinfluenser med små utflykter i bluesmusiken.
   Men när jag spelar bandets första skiva går mina tankar först och främst till Neil Young och det helt tidlösa sound som han och bandet Crazy Horse presenterat till och från i många decennier tillbaka. Både Mäki och flera medlemmar i bandet har tidiga rötter i hårdrock och har soundmässigt nu hamnat någonstans mellan Willy Clays countryrock och hårdare rock.
   Både Örjan och hans bror Johan, gitarr och sång, och Mattias Kauppi, bas, var länge medlemmar i bluesbandet Brickyard medan trummisen Fredrik Elenius också spelade i Willy Clay Band. En blandning i bandet som varit en positiv injektion för arrangemang och sound. Som ytterligare vässats av producenten Peder af Ugglas och hans bidrag på slide och keyboards.
   Örjans röst har också påtagliga likheter med Neil Young, i den exklusiva röstnivån, och i en låt som "Jenny", en av skivans höjdpunkter, påminner både sång och körande om det klassiska samarbetet mellan Young och Crazy Horse.
   En bra rockskiva kräver också variation och ballader. Örjan har skrivit en tillsammans med den legendariske låtskrivaren Chip Taylor, "Mexican shores", som han har turnerat med vid ett flertal tillfällen. En avskalad, känslig låt med en fantastiskt fin slide av af Ugglas.
   Den låten följs av blueslåten "Time to move on" men på det området, som totalt sett är en parentes på skivan, är Mäki och bandet inte lika intressanta.
   Bland skivans övriga höjdpunkter märks inledande "No 246", "Highway calls" och "Solid ground".

Favorite Hippies spelar på Live At Heart i Örebro vid två tillfällen. Först utomhus på Våghustorget lördag kl 12:00, sedan Scandic Markurells lördag kl 23:00 och avslutningsvis på Teatercaféet lördag kl 01:00.


/ Håkan

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...

Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...

Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...

Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....

bridgeman 16/05: Hej, kollade på youtube klipp från konserten i Örebro med Cocteau Twins. Låt...

Peter 9/05: Setlistet stämmer inte. Varken Quarter to Three, Twist and shout eller, Oh Carr...

Kjell Jonasson 8/05: Litet lyssnartips: https://sverigesradio.se/avsnitt/the-lemon-twigs-alskar-sven...

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.