Blogginlägg
Starten på något nytt och stort
Bilder: Carina Österling
RICHARD LINDGREN BAND
Stadsträdgården, Örebro 26 juni 2013
Konsertlängd: 19:45-20:26 och 20:55-21:49 (95 min)
Min plats: Sittande ca 9 m snett till höger från scenen.
En planerad utomhuskonsert med sommarförutsättningar i en vacker trädgård förvandlades efter ett intensivt dagsregn till ännu en intim och oerhört innerlig upplevelse inne i Stadsträdgårdens växthus. Där har Malmös Richard Lindgren skapat magi tidigare och upprepade nu bedriften med ett Örebrobaserat kompband som kan vara starten på ett nytt och stort samarbete.
Richard är alltså tillbaka i Örebro, staden som i höstas prisade honom med ett låtskrivarstipendium, för att avsluta skivinspelningarna som påbörjades i våras och samtidigt genomföra några konserter.
Under större delen av onsdagskvällens konsert kompades Richard av Olle Unenge, akustisk gitarr, Simon Nyberg, gitarr, banjo och mandolin, och Robin Mossberg, ståbas. Redan efter några få repetitioner fungerade det mesta alldeles utsökt och när det här delvis väldigt unga bandet följde med Richard på den långa magiskt stegrande "Desolation row", Dylans fantastiska epos, var det inget annat än musikhistoria som skrevs på den lilla anspråkslösa scenen.
Men det var som vanligt Richards egna låtar som stod i centrum under konserten. Där han blandade ofrånkomliga "hits" som "Five pints and a wink from Gwendolyn", "From Camden Town to Bleecker Street", "I came I went and I don't know where I'm going" och "Back to Brno" med några mindre vanliga "Memento"-spår som Townes Van Zandts "Brother flower", pigga "White freightliner blues" (ännu en Townes-cover) och hans egen "You know who your lover will be".
Så var det givetvis en ynnest att ännu en gång bjudas på två nyskrivna Lindgren-låtar och en exklusiv insyn i en genuint produktiv låtskrivares liv, "Guinness song (a woman black as night)" och "A miracle like you".
Plus några låtar hämtade från vårens låtskrivarsession på rum 309 på Stora Hotellet i Örebro, "I'm crazy about you, baby" och "Driftwood". Av vilka den sistnämnda låten växt till sig ytterligare och mer och mer i både känsla och melodi framstår som en ren och skär Lindgren-klassiker.
Men det var som redan sagts energin och spelglädjen mot slutet av den långa "Desolation row" som var konsertens absoluta höjdpunkt. Från mannen som för fem år sedan gav sitt album titeln "A man you can hate" men som vi i publiken aldrig kan sluta älska.
Brother flower
Back to Brno
Guinness song (a woman black as night)
A miracle like you
From Camden Town to Bleecker Street
You know who your lover will be
Five pints and a wink from Gwendolyn
Make you feel my love
paus
Dead man
I came, I went and I don't know where I'm going
Desolation row
I'm crazy about you, baby
Driftwood
White freightliner blues
Goodnight Irene
Extralåt
I wish I had someone to love me
/ HÃ¥kan
Sommar13: Kim Carnes
Sommar13: Ike & Tina Turner
<< | Juni 2013 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: