Blogginlägg från 2009-03-25

Tributes: Hank Williams

”Hank Williams Timeless” (Lost Highway, 2001)
Den legendariske countrysångaren och låtskrivaren Hank Williams, som dog 29 år gammal, hyllas av en mängd kända artister. Ingen presentation av Williams och inga texter eller tankar om de medverkande artisternas förhållande till Hank. Men det är tre, mindre kända, producenter som gjort hela projektet till en fantastisk musikalisk helhet.

”Timeless” är inte bara en succé för att den har samlat så många stora och betydelsefulla artister. Även innehållet, från tolkningarna till urvalet, är genomgående av mycket hög kvalité. Och då saknas ändå ”Lost highway” (som givit namn åt skivbolaget som ger ut den här skivan), ”Why don’t you love me” och ”Jambalaya”
   Exempelvis låter Bob Dylan osedvanligt inspirerad i ”I can’t get you off of my mind” och vilket sväng bandet, med bland annat gitarristen Larry Campbell och dragspelaren Brian Mitchell, lyckas få igång. Arrangemanget stämmer överens med Dylans senaste skivor, som har varit av väldigt traditionellt stuk, men här överträffar han det mesta.
   Även Sheryl Crows läckra joddlande i ”Long gone lonesome blues”, Tom Pettys fullblodscountry, där Tom spelar alla instrument utom steelguitar, ”You're Gonna Change (Or I'm Gonna Leave)” och Keith Richards nästan stillastående tolkning av ”You win again” tillhör skivans toppar.
   Ofta är det sparsmakade versioner eller väldigt countryfierade arrangemang. Hanks sonson Hank III:s ”I’m a long gone daddy” och och Johnny Cashs ”I dreamed about mama last night” tillhör den senare kategorin. Cash pratar och läser, inte alltid med klockren stämma, och det är ren känsla i framförandet.
   Mark Knopflers och Emmylou Harris båda låtar rimmar väldigt bra med skivan de gjorde tillsammans häromåret. Deras båda olika röster blir en fin kombination.
   Ryan Adams, uppenbart inspelad live i studion, och Beck imponerar också med sina akustiska och sparsmakade detaljer.

Skivans innehåll:
1. I Can't Get You off of My Mind - Bob Dylan
2. Long Gone Lonesome Blues - Sheryl Crow
3. I'm So Lonesome I Could Cry - Keb' Mo'
4. Your Cheatin' Heart - Beck
5. Lost on the River - Mark Knopfler & His Band with Emmylou Harris
6. You're Gonna Change (Or I'm Gonna Leave) - Tom Petty
7. You Win Again – Keith Richards
8. Alone and Forsaken - Emmylou Harris with Mark Knopfler & His Band
9. I'm a Long Gone Daddy - Hank III
10. Lovesick Blues - Ryan Adams
11. Cold, Cold Heart - Lucinda Williams
12. I Dreamed About Mama Last Night - Johnny Cash

/ Håkan

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.