Blogginlägg från 2006-03-11
Mark Olson konsert
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 11/3 2006.
KONSERT
Mark Olson
Harrys, Örebro 9/3 2006
Gamle Jayhawks-hjälten Mark Olson hade vägarna förbi Örebro men stannade upp och gav ett gäng hängivna fans en 90 minuter lång konsert som knappast går att jämföra med något annat. Så spontant och så naturligt och så personligt blev det nämligen.
Mark är inte ute på någon turné som är sponsrad för att följa upp en skiva som något stort skivbolag vill kränga massor med exemplar av. Nej, tillsammans med sin sidekick Mike ”Razz” Russell genomför han just nu en mycket lågbudgeterad tripp runt Europa och spelställena är små och intima men publiken är ofta hysteriskt nöjd.
Som i torsdagskväll på Harrys, där Jayhawks-låtarna helt naturligt sitter i väggarna efter alla torsdagar med konventionella pubspelningar.
Men den här torsdagen var repertoaren fri från Jayhawks-låtar och andra covers också fast några i publiken i ett lyckorus stod och önskade Gram Parsons-låtar. Och den Willie Nelson-cover vi trodde vi hörde på slutet var faktiskt Marks egen ”The end of the highway”.
Konserten var egentligen ingen traditionell konsert. Mer ett naturligt möte mellan människor där Mark och ”Razz” råkade vara de som stod på scenen. Repertoaren, som uteslutande var hämtad från Marks skivor med Creekdippers, måste ju betraktas som obskyr. Ändå var det taktfast respons i den välfyllda lokalen.
Ballader, blueskryddade låtar och klassiskt skurna folklåtar, alltid med en typisk Mark Olson-skruvad klang, gick hem på ett nästan mirakulöst sätt. Med tanke på att materialet är hämtat från skivor med en väldigt begränsad spridning.
Men det var naturligtvis stundens unika känsla som spred sig i publokalen och gjorde att de allra flesta föll så handlöst. För så spontan, så förbluffande mänsklig och så ”på riktigt” är Mark Olson. Både när han gick omkring och småpratade med besökare innan konserten och sedan även på scen där orden inte blev till tomma fraser eller slitna klyschor.
På toppen av den sympatiska känslan fick vi också många av de fantastiska låtar som den genuine låtskrivaren givit ut helt i skuggan av den mäktiga skivbranschen.
Från ”Hummingbird”, ytterligare några tidiga låtar, några fritt framförda blueslåtar, vemodigt sköna ”Nerstrand woods” med cittran i knät, de politiskt brinnande låtarna (”Freedom of the press doesn’t exist”, som han förklarade om situationen i USA), magiska ”December’s child” till avslutande ”Give back the keys to my heart” var det till stora delar en ganska så makalös uppvisning vi fick.
Mark sjöng rakt ur sitt hjärta men tekniskt var det inte helt felfritt, rundgång, dålig medhörning och spontana infall avlöste varandra, men det gjorde bara att fascinationen och tillfredsställelsen växte.
Mark Olsons låtar:
Hummingbird
???
Eyes are the window
Valentine king
Detroit railroad
Poor GW
One eye
Ben Johnson’s creek
Nerstrand woods
Linda Lee
Still we have friends in you
Portrait of a sick America
Honky tonks
One fine day
If your really want me to do
Sing you back home
December’s child
Bells of St Mary
Rosa Lee
Give back the keys to my heart
The end of the highway
/ Håkan
<< | Mars 2006 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...
Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...
Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...
per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...
Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...
Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...
Silja 31/07: Var finns scenen sonheter Innergården?...
Olle Unenge 31/07: ”Men jag var mycket äldre då. Jag är yngre än då nu.”...
Ralph Svalander 7/07: Så kul att läsa detta. Jag var där. Har funderat på när det var. Trodde 71...
Silja 2/07: Ingen The Weight utan mitt önskemål!...


Kommentarer till blogginlägget: