Blogginlägg från 2002-11-24
The Mo konsert
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 24/11 2002.
KONSERT
THE MO
P2, Örebro 22/11 2002
Växjö regerar. På ett märkligt överraskande sätt står stan plötsligt i fokus i pop-Sverige. Efter The Ark kommer nu Melody Club (påpassligt engagerade till Menygalan 15 december!) och The Mo, kvartetten som under lite mindre uppmärksammade former gjorde ett stundtals imponerande intryck i fredagskväll på P2-scenen.
Inte minst visade de, främst sångaren Niklas Stenemo, upp en anspråkslös arbetskapacitet fast publiktrycket, ett 50-tal mest unga entusiaster, var bristfälligt. Möjligen höjde videoinspelningen av hela konserten inspirationen både på och framför scenen.
Alla tre nämnda Växjö-grupperna har ett musikaliskt släktskap, med sina mer eller mindre tydliga 70-talsrötter, fast det ekar också väldigt olika om deras sound. De är som tre olika grenar på samma träd.
Medan de två förstnämnda grupperna har förebilder som Queen respektive ett rockigare Sparks är de fyra killarna i The Mo musikaliskt uppfostrade på Mott The Hooples klassiska ”Roll away the stone”-riff. Med det hamrandre pianot som central mittpunkt.
Men The Mo är genomgående poppigare, hitmässigare och ibland nästan ABBA-influerade. I alla fall på skiva.
Live på P2 blev det givetvis röjigare, mer stökigt och följaktligen mindre fokuserat kring deras melodistarka repertoar.
Kanske var det besvikelsen över att Örebropubliken ännu en gång till stora delar svek ett The Mo-uppträdande som gjorde att konserten aldrig riktigt nådde upp till mina förväntningar. Fast jag stod hela tiden och anade storheten i både deras musik och framträdande.
Eller annars var det låtordningen som störde. När de kom till finalen, den alldeles för långa och mindre distinkta ”The alarmer”, hade de redan fyrat av knockout-låtarna ”Monaco”, ”I’m gonna dance” och ”Krakow love”.
Men Frontmannen och sångaren Stenemo har uppenbart star quality och utmanar nästan Ola Salo som karismatisk popstjärna. En högst visuell figur, i provokativt gul brynja, som kan göra The Mo till mer än bara lillebror till The Ark.
The Mos låtar:
Gods & toys
The Mo
Krakow love
Monaco
Fast love take away
Positive
I’m gonna dance
The alarmer
The show
City heart
/ Håkan
<< | November 2002 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | ||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Mattias 30/06: Sjukt bra platta på alla sätt och vis....
Mattias 30/06: Weld är bättre i mitt tycke....
Olle Nordgren 30/06: Som alltid när det gäller recensioner på Håkans Pop är det mycket välskriv...
Per Gotthardsson 22/06: Jag var där! Egentligen för att lyssna till Hiseman men lämnade lokalen helt ...
Jan Lennell 6/06: Var där och kommer ihåg att Fläskkvartetten var mäktigt imponerande! En exp...
Mikael Andersson 3/06: Det finns ännu en underskattad skiva på 90-talet 1994 Sånger Från Nedergård...
Björn Stein 9/05: Tack för den resan, Håkan! Ser redan fram mot att läsa om nästa äventyr som...
Jan Lennell 8/05: Beatles platta på 1:a platsen..ingen högoddsare :). Ber att få tacka för en ...
Peter Lundmark 6/05: Tack för en spännande och rolig resa, har fått plocka fram skivor man inte ly...
Hans 6/05: Har varit kul följa dina favoriter, även om jag inte hållit med dig. Däremot...


Kommentarer till blogginlägget: