Blogginlägg från 2002-11-24

The Mo konsert

Postad: 2002-11-24 22:39
Kategori: Live-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 24/11 2002.

KONSERT
THE MO
P2, Örebro 22/11 2002


Växjö regerar. På ett märkligt överraskande sätt står stan plötsligt i fokus i pop-Sverige. Efter The Ark kommer nu Melody Club (påpassligt engagerade till Menygalan 15 december!) och The Mo, kvartetten som under lite mindre uppmärksammade former gjorde ett stundtals imponerande intryck i fredagskväll på P2-scenen.
   Inte minst visade de, främst sångaren Niklas Stenemo, upp en anspråkslös arbetskapacitet fast publiktrycket, ett 50-tal mest unga entusiaster, var bristfälligt. Möjligen höjde videoinspelningen av hela konserten inspirationen både på och framför scenen.
   Alla tre nämnda Växjö-grupperna har ett musikaliskt släktskap, med sina mer eller mindre tydliga 70-talsrötter, fast det ekar också väldigt olika om deras sound. De är som tre olika grenar på samma träd.
   Medan de två förstnämnda grupperna har förebilder som Queen respektive ett rockigare Sparks är de fyra killarna i The Mo musikaliskt uppfostrade på Mott The Hooples klassiska ”Roll away the stone”-riff. Med det hamrandre pianot som central mittpunkt.
   Men The Mo är genomgående poppigare, hitmässigare och ibland nästan ABBA-influerade. I alla fall på skiva.
   Live på P2 blev det givetvis röjigare, mer stökigt och följaktligen mindre fokuserat kring deras melodistarka repertoar.
   Kanske var det besvikelsen över att Örebropubliken ännu en gång till stora delar svek ett The Mo-uppträdande som gjorde att konserten aldrig riktigt nådde upp till mina förväntningar. Fast jag stod hela tiden och anade storheten i både deras musik och framträdande.
   Eller annars var det låtordningen som störde. När de kom till finalen, den alldeles för långa och mindre distinkta ”The alarmer”, hade de redan fyrat av knockout-låtarna ”Monaco”, ”I’m gonna dance” och ”Krakow love”.
   Men Frontmannen och sångaren Stenemo har uppenbart star quality och utmanar nästan Ola Salo som karismatisk popstjärna. En högst visuell figur, i provokativt gul brynja, som kan göra The Mo till mer än bara lillebror till The Ark.

The Mos låtar:
Gods & toys
The Mo
Krakow love
Monaco
Fast love take away
Positive
I’m gonna dance
The alarmer
The show
City heart

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (496)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (77)
Konserter (241)
Krönikor (173)
Larm (20)
Listor (54)
Maxi12" (35)
Minns (161)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< November 2002 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30  

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.