Blogginlägg från 2002-08-04
Ronander Salomonsen Rickfors konsert
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 4/8 2002.
KONSERT
MATS RONANDER/SANNE SALOMONSEN/MIKAEL RICKFORS
Örebrofesten, Frimis 2/8 2002
För 10-15 år sedan hade ovanstående tre tunga namn varit en kommersiellt fantastisk konstellation.
I dag, eller närmare bestämt i fredagskväll, var det mer betoning på tung än kommersiell när de tre artisterna delade plats på Frimisholmens scen.
OK, de här rutinerade namnens samlade dignitet räcker naturligtvis till för att rädda en rumphuggen Örebrofest från att helt kapsejsa. Däremot kunde jag inte för mitt liv skrapa ihop några spännande förväntningar inför en sådan förutsägbart stjärnspäckad föreställning som den i fredags.
Därför sitter jag efteråt och försöker sammanfatta en show som bjöd på mer genuint musicerande och några djupt imponerande ögonblick än jag i min vildaste fantasi hade trott på.
Det var visserligen en föreställning för folk vad folk vill ha, 100 minuter av hundraprocentig underhållning. Där alla kunde känna igen sig, flitigt klappa händerna till och helt enkelt lätt ta till sig fast fredagskvällen blev till natt. En konsert som egentligen inte krävde några analyser eller djuplodande förklaringar.
Så långt var jag på samma linje som ett så gott som fullpackat utomhus-Frimis.
Däremot kanske jag inte svalde det mest uppenbara publikfrieriet, allsången och Sannes covers lika tveklöst som en fredagspublik på festhumör gör.
Men jag tyckte mig upptäcka en hel uppsjö andra detaljer, underbara ögonblick och små delikatesser som gjorde mig övertygad om att det går att kombinera tre artisters repertoarer och ändå få det att musikaliskt fungera.
Från Ronanders personligt svenska material via Rickfors soulinfluerade sånger till Sannes mer muskulösa musik. Där fanns alltid en röd tråd som band ihop den på pappret spretiga låtbuketten till något homogent.
Musikaliskt kretsade det mesta runt Ronander och det uttrycksfulla yrvädret Sanne drog igång de största reaktionerna i publiken men det var Micke Rickfors soulkänsla som gav kvällen mening och minnen.
Den sedvanligt sammanbitne Rickfors briserade i några oerhörda soulballader som mycket överraskande överträffade allt det andra, inklusive några läckra akustiska låtar från Ronanders senaste skiva.
Låtarna:
Water from the moon
Suzy Solidor
Tequila land
Den jeg elsker
Run run run
??Keys in the west...
When you walk in the room
Road of no return
För kärleks skull
Gör mig lycklig
Kärligheten kalder
Tender turns tuff
Girls got rhythm (AC/DC)
Kött & blod
Vingar
Extralåtar
Himlen gråter för Elmore James
Yeah yeah yeah
River deep mountain high
/ Håkan
<< | Augusti 2002 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...
Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...
Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...
per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...
Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...
Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...
Silja 31/07: Var finns scenen sonheter Innergården?...
Olle Unenge 31/07: ”Men jag var mycket äldre då. Jag är yngre än då nu.”...
Ralph Svalander 7/07: Så kul att läsa detta. Jag var där. Har funderat på när det var. Trodde 71...
Silja 2/07: Ingen The Weight utan mitt önskemål!...


Kommentarer till blogginlägget: