Blogginlägg från 1999-11-09

Weeping Willows konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 9/11 1999.

KONSERT
WEEPING WILLOWS
Prisma, Örebro 7/11 1999

Willows gjorde överraskande en mer än godkänd spelning i somras i Brunnsparken under Kalas-turnén. Fast sommarkvällen var ljum och ljus och den övervägande Thåström-publiken hade annat i huvudet.
   Nu är bandet ute på en turné i mörka klubblokaler som onekligen passar dessa nattklubbs-stiliga killar ännu bättre. Då kan sångaren Magnus Carlson tydligt känna uppmärksamheten i strålkastarskenet och utan motstånd sprida de ambitiösa känslorna som genomsyrar nästan varje låt med Weeping Willows.
   Sedan tidigare Örebro-besök har de uppdaterat scenrepertoaren rejält. På gott och ont. På ett välfyllt (gissningsvis knappt 200 personer) Prisma bjöds vi sent i söndagskväll på hela nio låtar från senaste skivan, försäljningssuccén "Endless night". Men saknade också låtar som "Under suspicion" och "Eternal flames" från den ännu bättre debuten.
   Det ligger givetvis i sakens natur att de nya låtarna ska och bör prioriteras. Och när så fulländade låtar som "By the river", "Nothing or all" och "When you are asleep" är nya hörnstenar i scenrepertoaren ska vi inte gnälla mer om saknade favoriter.
   Annars började konserten lite trevande med ett lite för fyrkantigt ljud. Mer kraft och mindre känsla, och det var först under fjärde låten, "Blue and alone", följt av ovannämnda "By the river" som alla pusselbitarna landade exakt rätt.
   Konserten blev sedan en underbar blandning av musikalisk perfektion, storslaget lyhörda arrangemang och urholkade mellansnack. Sångaren Magnus Carlson lägger så stor vikt i de pretentiöst utformade sångtexterna att han inte har så mycket kvar att förmedla mellan låtarna.
   Bandet är ett av få exempel i den nutida svenska populärmusiken som inte drar sig för att skriva, spela in och framföra ballader. Som ofta blir till magiska höjdpunkter på deras konserter.
   Men i söndags blev det lite för mycket av det goda. När de avslutade huvudkonserten med "So it's over" och kom tillbaka för fyra extralåtar, alla ballader. Då föll helhetsintrycket från höga höjder till en lägre mänskligare men mycket godkänd nivå.

Weeping Willows låtar:
The truth in your eyes
Stay with me
Any day now (?)
Blue and alone
By the river
Louisa
Nothing or all
When you are asleep
While I'm still strong
I'm failing in love
True to you
So it's over

Extralåtar
I close my eyes
Broken promise land
Endless night
Last night I dreamt that somebody loved me

/ Håkan

Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...

Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...

Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...

per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...

Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...

Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...

Silja 31/07: Var finns scenen sonheter Innergården?...

Olle Unenge 31/07: ”Men jag var mycket äldre då. Jag är yngre än då nu.”...

Ralph Svalander 7/07: Så kul att läsa detta. Jag var där. Har funderat på när det var. Trodde 71...

Silja 2/07: Ingen The Weight utan mitt önskemål!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.