Blogginlägg från 2019-01-05

Sen rapport om första festivalkvällen

Foto: Anders ErkmanGitarristen Simon Nyberg kompar gotländska sångerskan Ida Blomqvist.

Foto: Carina ÖsterlingÖverraskningen: Amanda Andréas med maken David på gitarr.

Foto: Anders ErkmanFörstärkt Ad Hoc-orkestern i Scandic Grands foajé.

Foto: Anders ErkmanÅstadens Poporkester rockar. Gitarristen Per Fors och sångaren Göran Wiberg.

Foto: Anders ErkmanDuon Januariflod, sång och piano och trött hund.

Foto: Carina ÖsterlingErik Mattsson och David Södergren testar ljudet i Verandan.

Foto: Carina ÖsterlingVärmländska Rolf Carlsson Band på scen i Restaurangen.


EFTER MIN FÖRSTA RAPPORT FRÅN ÅRETS upplaga av Folk at Heart, fredag eftermiddag, blev det dessvärre stopp på mina rapporteringar. Tanken och ambitionen var att rapportera löpande under fredagskvällen men jag fick datorproblem med misslyckade bildöverföringar. Om det var min gamla laptop eller svajigt nätverk är jag inte människa att bedöma men några rapporter blev det inte.
   Just nu mellanlandning i hemmet och med betydligt färre datorproblem ska jag försöka sammanfatta en sedvanligt händelserik första kväll och natt pÃ¥ Folk at Heart.
   Meddelandet som nÃ¥dde oss pÃ¥ fredagseftermiddagen om nÃ¥gra inställda akter kastade om programmet pÃ¥ nÃ¥gra scener men bjöd ocksÃ¥ pÃ¥ plötsliga överraskningar. När jag satt i foajén och tog igen mig mellan nÃ¥gra konserter dyker plötsligt Simon Nyberg upp. Den forne örerbroaren är extremt duktig pÃ¥ ett flertal stränginstrument och berättar att han bara nÃ¥gra timmar innan hade blivit uppringd av den gotländskan Ida Blomqvist som saknade en violinist som blivit sjuk i sin trio. Ida hade just fÃ¥tt erbjudandet att pÃ¥ kort varsel hoppa in pÃ¥ Folk at Heart-festivalen och vände sig dÃ¥ till Simon som med sin 12-strängade akustiska gitarr kunde lösa det problemet.
   SÃ¥ vid 21:30-tiden, när det i programmet stod Felicia Eklöf Trio, ställde sig Idas just bildade trio utan namn pÃ¥ den enkla scenen i hotellets lobby. Kanske lite väl avancerad musik för mina simpla poprocköron men det blev en bÃ¥de unik och överraskande upplevelse i stimmet bredvid baren.
   Innan den konserten hann Simon diskutera med min fru Carina (se höger) om en fin 4-strängad tenorgitarr han höll i sina händer. Simon mötte för övrigt Tommy Bender, mandolinspelare i Längtans Motell, som han en gÃ¥ng i tiden ersatte i Tullamore Brothers. Folk at Heart är en mötesplats för mÃ¥nga musiker i allmänhet och folkmusiker i synnerhet. Samtidigt som de här diskussionerna pÃ¥gick ställde sig ett förstärkt Ad Hoc-orkestern pÃ¥ golvet framför oss och drog igÃ¥ng sin svängiga och fiol/dragspelssugande folkmusik till publikens jubel.
   Fredagskvällen i övrigt gick för min egen del i traditionellt poprockiga klanger där just folkmusik inte hade en sÃ¥ framträdande plats.
   One Little Mountain, Mattias Bergstedts grupp (se vänster), blev min första konsert i Restaurangen som förvandlats till en riktigt rymlig och fördelaktig rockscen. Jag har kanske sett bandet för mÃ¥nga gÃ¥nger för att numera slÃ¥s av häpnad men energin och personligheten hos frontmannen Mattias var som vanligt lÃ¥ngt över det rutinmässiga.
   Jag träffade som sagt David Södergren i hotellfoajén tidigt igÃ¥r där han förklarade att det var dragspelaren i DSH5, Erik Mattsson, som han skulle uppträda med under festivalen. Men enligt programmet inga planerade konserter under fredagen. ÄndÃ¥ kom duon att dyka upp vid tvÃ¥ helt överraskande tillfällen. Spontant och oplanerat som har blivit Folk at Hearts signum.
   De fick en kvart före midnatt helt oväntat hoppa in i Verandan och testa ljudanläggningen som brottats med problem tidigare under kvällen. Ljudmixaren Silja gav godkänt och duon försvann ut i vimlet och runt midnatt var det ganska livligt i hotellets foajé.
   Men bara nÃ¥gon timme senare dök Södergren upp med en lapp där det stod att DSH2 (som jag numera titulerar duon) skulle spela pÃ¥ Folk at Heart-rummet 1:15 som ersättare för Lakely. Det blev fredagsnattens sista levande musikupplevelse för mig. DÃ¥ fick de oväntat hjälp av DSH5-kollegan basisten Pelle Mellberg som egentligen var pÃ¥ festivalen i andra ärenden (Vincent Jedselius). En annan DSH5-kollega, mandolinspelaren Lennart Hessel, gästade ocksÃ¥ festivalen pÃ¥ annat hÃ¥ll i sidoprojektet E 18.
   Det var ytterligare nÃ¥gra grupper pÃ¥ den stora scenen i Restaurangen som gjorde att min första festivalkväll fick en poprockig lite gammaldags prägel. Först Ã…stadens Poporkester som pÃ¥ förra Ã¥rets festival, i en akustisk sättning, imponerade med lÃ¥tar och musikalisk briljans. Nu med tyngre arrangemang i ryggen blev det en homogen halvtimme där de svenska texterna är viktiga, perfekt förmedlade av sÃ¥ngaren Göran Wiberg (se höger), men gitarristen Per Fors var bandets musikaliska ryggrad som skickligt bar fram hela bandets sound.
   NÃ¥gra timmar senare stod Rolf Carlsson Band pÃ¥ samma scen med ännu en skicklig musiker, pÃ¥ akustisk gitarr, som jag tyvärr inte uppfattade namnet pÃ¥. Ett underbart liveljud underströk gitarristens skicklighet. Även i Rolf Carlssons fall var texterna i fokus som perfekt ackompanjerade de snyggt komponerade melodier.
   Under fredagskvällen trampade jag inte bara i traditionella fotspÃ¥r. Skulle Ã¥teruppleva förra Ã¥rets succé, Martin HÃ¥kan, i Björn Lycklig Wallgrens hotellrum - trodde jag. Programändring och "pÃ¥ scen" stod den nya sÃ¥ngerskan Amanda Andréas frÃ¥n Göteborg och gav framtiden ett ansikte. Tillsammans med sin man David pÃ¥ gitarr och munspel bjöd hon pÃ¥ sÃ¥ng och musik pÃ¥ gränsen mellan pop och visa. Med Barbro Hörberg som idol, en cover ingick i repertoaren, hade de känsliga texterna stor betydelse och lyfte fram personligheten hos den unga sÃ¥ngerskan. SÃ¥g vi möjligen en ny stjärna födas där? Svaret kanske kommer i mars när Amandas första album släpps.
   Om nÃ¥gra timmar drar festivaldag 2 igÃ¥ng pÃ¥ Folk at Heart och vi ska strax ta oss till det livliga hotellet med den sköna atmosfären och förhoppningsvis fÃ¥ uppleva ännu en musikalisk afton och natt.

/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.