Blogginlägg

Kristian Anttila konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 6/2 2006.

KONSERT
Kristian Anttila
Klubb Smart/Satin 4/2 2006

När göteborgaren Kristian Anttila för snart tre år sedan släppte sin första skiva, ”Natta de mina”, tävlade vi recensenter om att namndroppa inspirationskällor och dra paralleller till mer kända artister.
   Själv valde jag Kent, Melody Club och Jakob Hellman men kunde lika gärna ha klämt in Håkan Hellströms namn också. Medan hans eget skivbolag beskrev honom som en hybrid av Iggy Pop och DiLeva.
   Mina jämförelser var varken nedlåtande eller kritiska men naturligtvis skapar nivån på referenserna förväntningar och förutsättningar som i det närmaste är omöjliga att leva upp till.
   Därför var inledningen på lördagskvällens konsert med Anttila och hans band i mina öron och ögon både tunn, platt och stel. Basen fladdrade effektivt i byxorna men utan riktiga keyboards, jag räknar inte Anttilas leksaksvariant han höll i händerna, så blev arrangemang och sound statiskt och ganska tråkigt.
   Men när väl förväntningar och verklighet hade landat på en gemensamt mänsklig och godkänd nivå så radade han upp en tämligen fläckfri repertoar med uteslutande snabba poprocklåtar på programmet.
   Debutskivan är hans största stund på jorden men det var givetvis helt ofrånkomligt låtarna från höstens ”Innan bomberna” som dominerade konserturvalet. Och faktum är att många av sångerna därifrån växt till sig och stod stolta i jämförelse med perfekta konserthöjdpunkter som ”Hetsdöpt” och ”Självmordsbomb”.
   Exempelvis skuttade publiken vilt under låten ”Paul Weller”. I tron att det var Håkan Hellströms ”Kom igen, Lena” de dansade till samtidigt som den direkt odödliga basrytmen som följt oss från ”You can’t hurry love” via The Jam till Hellström är svår att stå emot.
   Korta låtar på en kort konsert som tog slut abrupt och snopet efter bara åtta låtar och 30 minuter när bandet plötsligt lämnade scenen, gick ut bland publiken och lämnade rundgång och missljud efter sig. Utan chans för publiken att önska något mer.
   Anttila och hans band hade för övrigt ett svettigt jobb att efterträda de lokala favoriterna Jesper Larsson Band på scen. Som gjorde ett mycket inspirerat intryck på sina 20 minuter av allsång, fantastiskt blås, ba-ba-refränger och förtjusande poprock.

Kristian Anttilas låtar:
Åtminstone musik
Bomben
Paul Weller
Självmordsblond
Socker
Hetsdöpt
Bland bovar & banditer
Ingenting

/ Håkan

Jan Lennell 4/12: Fantastiskt album! Hörde det första gången via PA:t före en av de bästa kon...

Jarmo Anttila 1/12: "Labelled with love" är en fantastisk låt som håller efter 40 år....

Bengt Gustafsson 22/11: Hej Jag var där kväll två. Och jag råkade vara i musikaffären när Elvis m...

Peter Lundmark 19/11: Ett litet mästerverk som kommit lite i skymundan....

Håkan Gustavsson 18/11: Hej! Jag tycker att det är kul att du rangordnar efter din smak och inte efter...

Torsten Braf 16/11: Hej Håkan. Under parollen Bättre sent än aldrig har jag just läst din runa �...

Göran Johansson 8/11: Första gången jag skriver här. Blev så glad att se namnet Lowry Hamner & The...

Silja 6/11: Hej Håkan, Var inte du på Harrys då coverbandet som lirade Dylanlåtar var...

Thomas J I'm kingfisher 1/11: Får tacka för tankesällskapet! // Thomas...

Björn 29/10: Tack Håkan för den rapporten, ökade på anglofil-abstinensens några grader.....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.