Blogginlägg

Smådeckarna bio

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 11 mars 2002

SMÅDECKARNA
Filmstaden
Regi: Patrik Forsberg
I rollerna: Hannah Callenbo, Matilda Callenbo, Anna Barck, Lotta Karlge, Johan Svanlund och Richard Tankred.

Inga reklamfilmer inleder visningen av ”Smådeckarna” på Filmstaden. Ändå kan den nya barnfilmen uppfattas att sträva åt ett helt annat håll. Den är nämligen inte bara sponsrad utan även producerad i samarbete med ett känt villaföretag.
   Det kan man som vuxen ha många och långa moraliska aspekter på men det bryr sig knappast barn om. ”Smådeckarna” är en film med barn för barn. Och av barn, höll jag på att skriva. För storyn är ju väldigt enkel, simpel och närmast barnslig.
   Mitt eget bollplank var i det fallet min 11-åriga dotter Emily som dock tyckte filmen var både spännande och intressant. Och gärna förträngde filmens inte så trovärdiga inslag.
   ”Smådeckarna” handlar om ett syskonpar, åtta och elva år gamla, som lämnas hemma medan mamma och pappa åker till Thailand på semester. Pappans uppfinning att vatten ska bli framtidens energikälla är målet för ett mäktigt oljebolag, OTEC (Otäck, ni hajar symboliken), som ska stjäla receptet.
   Filmen är inte bara hårt sponsrad med reklampengar. Regissör, producent och många skådespelare har tidigare figurerat i reklamfilmssammanhang. Inget tungt artilleri direkt och ingen stor filmupplevelse.
   Rollerna blir mer karikatyr än människor. Exempelvis är det svårt att trolla bort det faktum att skådespelarna Johan Svanlund och Richard Tankred, som spelar skurkar här, även var det framgångsrika teamet i Spray-reklamen.
   Patrik Forsbergs debut som långfilmsregissör är också delvis kvar på reklamfilmsskrivbordet. Med sekvenser och ett berättande som inte klockrent hänger ihop. Inledningens spänning med skurkar som jagar de små barnen förvandlas till en flykt till Thailand och diverse förvecklingar.
   Filmen går sedan in i fas 3 som utspelar sig på hemmaplan, med det sponsrade villaföretagets hus i alla möjliga, omöjliga och säljbara vinklar, och en avslutning av förhållandevis spännande karaktär.

/ Håkan

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Johan S 25/11: En riktigt gammal favorit!...

Björn 21/11: Hej Håkan! Som jag läser det har du inte blandat ihop något. "Geordie-sånga...

Peter 17/11: Haha, keep up the good work!...

Peter 17/11: Nu har du nog blandat ihop det... Brian Johnson sjöng inte i Guns´n Roses, men...

Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...

Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...

Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...

per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...

Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.