Blogginlägg
Repertoaren var kvällens behållning
Foto: Lisa Sellin
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 1/8 1999.
JERRY WILLIAMS
Slottsfestivalen, Örebro 30/7 1999
Att turnera varje sommar i 39 år kan måhända uppfattas som imponerande. Men Jerry Williams långa karriär har varit så upp-och-sedan-ned-betonad att den i sin helhet måste beskrivas som mer sorglig än framgångsrik.
Och just nu upplever han en av sina djupaste svackor. Efter en helt misslyckad skiva på svenska så måste han alltså ut på vägarna och inte marknadsföra de låtarna utan hålla sig till sin konventionella rock'n’roll-repertoar.
Han har uppenbart tagit ut Hamburger Börs-showen på turné. I silverjeansjacka och stort påkostat band. Jag har aldrig sett ett så stjärnstarkt kompband åstadkomma så litet. Snyggt uppklädda toppmusiker som Janne Oldaeus, Ulf Janson, Åke Sundqvist, Mats Persson, Svante Persson och Matts Alsberg plus en färgad kör på tre gjorde att det lät professionellt men också själlöst och ofta helt utan bett.
Man behöver nödvändigtvis inte komma ihåg hans soulperiod med Dynamite Brass, de många höjdpunkterna med Roadwork eller den korta succéperioden när han sjöng pophits skrivna av Ola Håkansson för att förstå att dagens Williams har svårt att hitta ut med hedern i behåll.
På senaste svenska skivan blev Jerrys röst både tunn och svag och jag trodde i min enfald att språket inte passade hans amerikaniserade stämband. Men nu visade det sig att han även live på "sitt moderspråk" inte har mycket till röstresurser kvar. Även mellansnacket blev ett osammansatt mumlande.
Repertoaren var kvällens behållning för det ska sägas, till Jerrys försvar, att när han botaniserar i rockhistorien inte väljer de mest förutsägbara och uttjatade hitsen från förr. Däremot känns det enormt stenålders att höra honom upprepa det infantila "rock'n’roll"-utropet mellan låtarna.
/ HÃ¥kan
Wolfstone konsert
Setlistorna väcker minnen till liv
<< | Augusti 1999 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | ||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | 31 |
Janne Lennell 3/06: Avundsjuk på att du har Kjells album...vill ha :)..men grattis till dig!...
Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...
Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...
Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...
Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...
Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...
Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...
Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...
Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...
Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...


Kommentarer till blogginlägget: