Blogginlägg
Repertoaren var kvällens behållning
Foto: Lisa Sellin
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 1/8 1999.
JERRY WILLIAMS
Slottsfestivalen, Örebro 30/7 1999
Att turnera varje sommar i 39 år kan måhända uppfattas som imponerande. Men Jerry Williams långa karriär har varit så upp-och-sedan-ned-betonad att den i sin helhet måste beskrivas som mer sorglig än framgångsrik.
Och just nu upplever han en av sina djupaste svackor. Efter en helt misslyckad skiva på svenska så måste han alltså ut på vägarna och inte marknadsföra de låtarna utan hålla sig till sin konventionella rock'n’roll-repertoar.
Han har uppenbart tagit ut Hamburger Börs-showen på turné. I silverjeansjacka och stort påkostat band. Jag har aldrig sett ett så stjärnstarkt kompband åstadkomma så litet. Snyggt uppklädda toppmusiker som Janne Oldaeus, Ulf Janson, Åke Sundqvist, Mats Persson, Svante Persson och Matts Alsberg plus en färgad kör på tre gjorde att det lät professionellt men också själlöst och ofta helt utan bett.
Man behöver nödvändigtvis inte komma ihåg hans soulperiod med Dynamite Brass, de många höjdpunkterna med Roadwork eller den korta succéperioden när han sjöng pophits skrivna av Ola Håkansson för att förstå att dagens Williams har svårt att hitta ut med hedern i behåll.
På senaste svenska skivan blev Jerrys röst både tunn och svag och jag trodde i min enfald att språket inte passade hans amerikaniserade stämband. Men nu visade det sig att han även live på "sitt moderspråk" inte har mycket till röstresurser kvar. Även mellansnacket blev ett osammansatt mumlande.
Repertoaren var kvällens behållning för det ska sägas, till Jerrys försvar, att när han botaniserar i rockhistorien inte väljer de mest förutsägbara och uttjatade hitsen från förr. Däremot känns det enormt stenålders att höra honom upprepa det infantila "rock'n’roll"-utropet mellan låtarna.
/ HÃ¥kan
Wolfstone konsert
Setlistorna väcker minnen till liv
<< | Augusti 1999 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | ||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | 31 |
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: