Blogginlägg

International Noise Conspiracy konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 6/8 1999.

KONSERT
THE (INTERNATIONAL) NOISE CONSPIRACY
P2, Örebro 4/8 1999

Jämfört med sitt högljudda namn har förre Refused-sångaren Dennis Lyxzéns nya kvintett ett nästan lågmält sound.
   Fast allt är relativt. Det svängde ofta grymt och tempot var genomgående högt utom mellan låtarna där tekniska strul och Lyxzéns socialistiska uppmaningar bredde ut sig.
   Och de korta låtarna led genomgående av en smittsam rastlöshet som inte kändes riktigt tillfredsställande. Ibland blev avslutningen på en låt introt till nästa.
   Det finns mycket rötter i gruppens musik. Hämtade från 60-talets mer oaccepterade källare i sin mix av garage, r&b och punk. Där Sofia Almbergs orgel, för kvällen inlånad från Strollers, hade en viss huvudroll i arrangemangen fast soloinsatserna var få förutom sångaren.
   Men Lyxzén har inte riktigt rösten att ge materialet den tyngd det kräver. Skulle behöva en käft stor som Jim Morrisons eller åtminstone Poul Perris i Facer för att ge de skrikigaste momenten i repertoaren kraft och innehåll.
   För material finns, bland annat på gruppens första album, "The first conspiracy", som utgjorde ryggraden i onsdagskvällens konsert.
   Gruppen, med Lyxzén i spetsen, är dock så misstänksamma mot skivbolag att skivan i det närmaste är otillgänglig för den normale skivkonsumenten.
   Skivan de gjort finns bara utgiven i Kina och Asien. Ändå letade sig ansenliga publikmassor till P2 i onsdags och bidrog till den höga stämningen och gjorde frisk luft till en bristvara där nere i källaren. Ändå mynnade inte publikens positiva känslor ut i några extralåtar då gruppen efter 40 minuter lämnade scenen för att börja sälja sina skivor.

/ Håkan

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.