Blogginlägg
Eldkvarn konsert
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 9/2 2003.
KONSERT
ELDKVARN
Frimis, Örebro 7/2 2003
Det kanske är snudd på för höga krav att bara ungefär sex veckor efter förra konserten med Eldkvarn i den här staden förvänta sig några stora nyheter. Ändå var det, som alltid med Eldkvarn på scen under de senaste åren, med en lugn optimism jag gick till Frimis på fredagskvällen. Alla medlemmarna i dagens Eldkvarn har förmågan att alltid bjuda på sig själva utan att det känns varken konstlat eller onaturligt.
Med ett Eldkvarn live i så färskt minne och med en så pass identisk men starkt nedkortad repertoar som då blev fredagskvällens konsert lite mer lös i konturerna och mindre fokuserad. Men ändå ett paradis för de små detaljerna där de fem personligheterna verkligen kombinerade varandra.
Broder Carla Jonsson stod traditionsenligt till vänster till synes i sin egen lilla värld ofta med slutna ögon men vars gitarr var både smakfullt och sparsmakat betydelsefull. Och efter flera konserter utan egna framträdanden fick vi nu en inspirerad ”Kungsholmskopplet”.
Bredvid honom strax framför trummisen stod Plura, med en ny svart Fender i sina händer, och var sitt vanliga jag, i en fascinerad mix av slapphet och nervösa ryck, och styrde sitt band genom en repertoar som bestod av både gammalt, nytt och nygammalt.
Trummisen, ja. Jag slutar aldrig att fängslas av Werner Modiggårds trumspel. Som är så melodiskt och medryckande att han ofta inte kan låta bli att sjunga med i många låtar. Som därmed gör att låtarna live växer flera dimensioner jämfört med skivorna.
Bredvid Modiggård därbak satt pianisten Claes von Heijne och var Eldkvarns minst visuella medlem men givetvis soundmässigt en stor hörnsten med sin otroliga musikalitet.
Och så längst ut till höger stod bandets kanske viktigaste motor, basisten Tony Thorén. Som den skivproducent han är styrde han bandet, skötte kompet exemplariskt och skapade den rytmmatta som Pluras låtar så ofta behöver för att de ska engagera.
Med en repertoar som till väldigt stor del påminde om Juldagskonserten försvann den riktiga spänningen och de stora överraskningarna för att konserten riktigt skulle lyftas upp till den vanligtvis exklusiva nivån.
En innerlig ”Nådens hand” och en pånyttfödd ”Skyldig” var kvällens behållning.
Men naturligtvis räcker ett Eldkvarn på sparlåga, en vanlig dag på jobbet, ändå väldigt långt som band på den svenska livescenen.
/ Håkan
"New arrival"
Ett galet geni gick för långt
| << | Februari 2003 | >> | ||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | |||||
| 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
| 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
| 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
| 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | ||
Peter Bergman 27/05: Deliverance = Den sista färden...
Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...
Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...
Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...
Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...
Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...
Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...
Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...
Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...
Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker.
Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress.
Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt.
E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: