Blogginlägg

Pauline konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 3/11 2003.

KONSERT
Pauline
Å Andra Sidan/Frimis, Örebro 1/11 2003

Den förhållandevis unga 20-åriga Malmö-sångerskan Pauline Kamusewu har gjort något av höstens svenska debutskiva. Hennes ”Candy rain” är fylld av soulpoppiga och starkt arrangerade låtar.
   Hon har redan en röst som känns utvecklat kraftfull och låtarna hon skrivit tillsammans med sin producent Tobias Karlsson är uppseendeväckande melodistarka.
   Att stå på scen på en danskrog runt midnatt en lördagskväll är givetvis en helt annan sak. Som på en helt annan planet. För då plötsligt är varken rösten, arrangemangen och låtarna det viktigaste för att kommunikationen med publiken ska fungera.
   Pauline genomförde sin turnépremiär på Frimis i lördags och visst var det mycket nerver, mycket osäkerhet och sammanbiten koncentration men också ett övertygande självförtoende bakom den lite osäkra fasaden. Och med dessa otroligt starka låtar som en viktig ryggrad i konserten.
   På skivan var hon i stort sett bara omgiven av en enda kille men på scen hade Pauline ett helt band grabbar bakom sig. En ambitiös sextett ungdomar som kanske inte hade den rutinerade erfarenheten eller det professionella hantverket naturligt i sig men ändå lyckades ge skivans bästa låtar överraskande fräscha och oväntat levande tolkningar. Och stundtals brast de ut i rena rytmorgierna.
   Det var onekligen en spännande mix att se den glittrande, gnistrande och rent internationellt skinande sångstjärnan mellan låtarna stå och förklara sin tacksamhet till publiken på klingande skånska.
   Jag hade gärna påstått att jag den här kvällen såg en ny stjärna födas, för Pauline har verkligen möjligheter att bli något mycket mer än en dagslända i den kortsiktiga popbranschen, men hon är ännu inte riktigt färdigutvecklad för de stora scenerna.
   Men hennes repertoar har redan ett sensationellt starkt innehåll. Där uppenbara hitlåtar som ”Runnin’ out of gaz” och ”Answer” är klockrena i både utformning och stil. Medan suggestiva soul- och sambaballader som ”I did nothing wrong” (där Sade-influenserna lyste igenom även på scen) och ”Doubts” tar ner stämningen perfekt däremellan.
   För att sedan explodera i mycket fina albumlåtar som ”Nothing back” och ”Babylon”. Där hon både växte som artist och blev ett perfekt anpassat avbrott i kvällens traditionella discodansmusik.
   Låtmässigt är hon inte långt efter Robyns storstilade dignitet men äger inte riktigt scenen på samma övertygande sätt men Pauline är redan på god att bygga upp en solid artistkarriär. Med mycket god hjälp av sin underbart starka och soulfyllda röst och ett eget låtmaterial som kan bli hur stort som helst i framtiden.

/ Håkan

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.