Blogginlägg
Di leva konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 12/7 2004.
DI LEVA
Kalas, Brunnsparken, Örebro 10/7 2004
Thomas Di Leva, trollkarlen från Gävle, fick äran att avsluta den här sommarens Kalas-evenemang. En sommar som vädermässigt, med regn och blåst, mer liknar höst och årets Kalas-startfält är minst sagt blekt jämfört med tidigare upplagor.
Och Di Leva, som gärna påstår sig stå i nära kontakt med högre makter, kunde inte bidra med vackrare väder.
Den mjuka, mänskliga och nästan velourlena Di Leva var ingen klockren och naturlig final på Kalas-paketet. Efter tempohöjningen med Backyard Babies och den överraskande energiurladdningen från Infinite Mass så fick han inte överraskande svårt att följa upp stämningen med sin sedvanligt medmänskliga framtoning.
I en konsert som handlade om atmosfär, vackra men tomma ord och rutinmässiga versioner av hits plus några starka bidrag från senaste skivan. Inte så mycket hysteri, stor traditionell final eller omtumlande slutpunkt direkt. Och det slutade mycket följdriktigt med en bokstavlig viskning i ”Miraklet”.
Konserten var ett mjukt arrangerat framförande som anpassat en ljum, storslagen sommarkväll hade landat mycket mjukare i mitt hjärta. Nu fick Di Levas vänliga kosmiska poesi stundtals konkurrera med ett hårt regn och när han dessutom gick och skvätte vatten över publiken så var det närmast otaktiskt.
Annars var det mesta sig likt med Di Leva. Han stod där. Som vanligt vänligt leende, som vanligt i mer eller mindre spektakulär klänning och som vanligt laddad med frukter och vattenkanna. På en sobert designad scen där filmer och bilder projicerades på de vita fonderna.
Ett stort och kompetent band hade han i ryggen men utnyttjade knappast medlemmarnas kvalitéer. Den fantastiske rockgitarristen Fredrik Blank, för kvällen i färggrann toppmössa och orange kreation, kom exempelvis helt bort i det stora, eleganta men helt ofarliga soundet.
Även Di Levas Kalas-repertoar hade fallskärmskaraktär med trygghet som ledord. Inga överraskningar förutom snällversionen av ”Dansa din djävul” som avslutning på ”Frukt grönt & vatten”. Men till hans försvar ska sägas att det är svårt att göra något revolutionerande av blott 65 minuter på scen.
Däremot är Di Leva en stor balladsångare. Den mycket känsliga ”Om dig” var fylld av all den dignitet som trollkarlen från Gävle någonsin kan uppbringa.
Thomas Di Leva, sång
Ulf Ivarsson, bas
Christer Björklund, trummor
Andreas Ahlenius, klaviatur
Fredrik Blank, gitarr och sång
Monica Starck, gitarr och sång
Pernilla Andersson, piano och sång
DiLevas låtar:
Även dom har ett hjärta
Vad är frihet?
Själens krigare
Tiden faller
Vi får vingar när vi älskar
Frukt grönt & vatten/Dansa din djävul
Om dig
Rädda livet
Vi har bara varandra
Vem ska jag tro på?
Miraklet
/ Håkan
Hep Stars bok
Det ensidiga cd-lyssnandet är nu ett minne blott
| << | Juli 2004 | >> | ||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | 3 | 4 | |||
| 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
| 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |
Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...
Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...
Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...
Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...
Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....
Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...
Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...
Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...
Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...
Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker.
Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress.
Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt.
E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: