Blogginlägg

Refreshments konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 15/11 2004.

KONSERT
The Refreshments
Konserthuset, Örebro 13/11 2004

Det finns givetvis inget logiskt skäl, möjligen kommersiellt, att lägga konserten med Refreshments i ett konserthus utan dansgolv. Gävles rock’n’roll-stoltheter ska bäst avnjutas på en svettig, trång och rökig krog där det finns utrymme för dans och spontan glädje.
   Refreshments har inte heller någon naturlig scenshow som jag ibland väntar mig när det anordnas underhållning i stadens finaste rum. Introt “showtime, folks” hade däremot en klassisk stämpel medan bandet intog sina platser. Resten av kvällen var det deras fenomenala repertoar, ständigt uppdaterad, som satte nivån.
   Deras legendariska sound, mixen av traditonellt dansband och ett tufft drivet rockband, har naturligtvis en publik så mycket större än enbart krogbesökare. Så det var ändå en erfarenhet rikare att få uppleva en övervägande sittande publik på ett nästan utsålt Konserthus älska allt de hörde och såg.
   För så var det naturligtvis. Även om det inledningsvis kändes ovant och onaturligt, då också ljudet var under all kritik, att se en kvintett opretentiösa musiker utspridd på en enormt stor scen så talar givetvis repertoaren sitt tydliga språk.
   22 låtar på 90 minuter är väl ett konsertrekord i sig men även repertoarmässigt så var det en grandios uppvisning i konsten att variera ett smalt enkelt ämne. En enkelhet som blev till en utmaning på ett så seriöst ställe som Örebro Konserthus.
   Refreshments klassiskt tajta sound fick sig en rejäl test när akustiken spelade små spratt och inte riktigt ville leverera det där sammanhållande täta rocksoundet ända upp på läktarens yttre sittplatser. Även då kom deras enastående repertoar till undsättning och gjorde varje invändning till en viskning.
   Inte överraskande var det gruppens senaste skiva som stod i kvällens sobra strålkastarljus Och även om gruppen valde att utelämna tre av mina största favoriter från skivan så var det glädjande att konstatera hur nya låtar, företreädesvius från sångaren Joakim Arnells penna, så naturligt smälter in bland de gamla låtarna.
   Men pianisten Johan Blohm tar allt större plats, inte bara tack vare kroppsstorlek, med sin countryklingande stämma som tillsammans med det Fats Domino-inspirerade pianot faktiskt drog ned kvällens största applåder.
   Exempelvis var det Johan som sjöng kvällens enda låt som inte finns på skiva med Refreshments när han bland extralåtarna stack in med Merle Haggards “Tonight the bottle let me down”.

Johan Blohm: keyboards och sång
Robin Olsson: gitarr och sång
Joakim Arnell: bas och gitarr
Mikael Finell: saxofon och akustisk gitarr
Mats Forsberg: trummor

Refreshments låtar:
?? Chuck Berry-liknande “Memphis”
Those were the days
Gotta be rock’n’roll
Easy to pick up, hard to put down
No more teardrops (JB)
With a girl like that
Musical fun for everyone
One hour from now
Buckle up
Old 55 (JB)
Taxi driver
Good news travel fast (JB)
Every night (JB)
Veronica
One dance…
Boogie-woogie-instr
Old black Joe (JB)
Miss Belinda
Ain’t it all right
Tonight the bottle let me down (JB)
??Chuck Berry-låt?

/ Håkan

Janne Lennell 3/06: Avundsjuk på att du har Kjells album...vill ha :)..men grattis till dig!...

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.